The Evidence Generation Tool was based on an analysis of over 60 regional HTA reports, published during 2016-2021.
You can search the data table below to filter information, e.g., cancer, rehab, and more. In addition, links are provided to the orginal cited HTA reports. Please note that
this is not a comprehensive list of Swedish HTA reports. Further searches can be carried out using SBU's publication database for regional HTA reports.
| Year | Regional HTA organisation | Title | Initiator of question | P: patients/population | I: intervention | C: control | O: outcome | Main research question | Assessment, Clinical | Organisation | Health economics | Patient ethics | Method description | Selection, relevance | Excluded publications | Comment | Report citation/link |
| 2020 | VG | MR-guidad strålbehandling av patienter med cancer i thorax, abdomen, pelvis eller huvud och hals [MR-guided radiation therapy for patients with cancer of the thorax, pelvis or head and neck] | Not stated. | Patients with cancer in thorax or abdomen, or pelvis, or head and neck who are eligible for radiotherapy (including both curative and palliative treatment, however the health economic analysis focuses on curative treatment). | Magnetic resonance image-guided radiotherapy (MRgRT) e.g., MR-Linac, MR during the treatment session. | Conventional image-guided radiotherapy (on board imaging (OBI), kiloVolt-kiloVolt (kV-kV), Cone Beam computed tomography (low dose CT, or CB-CT)). | Critical outcomes: Overall survival, Health-related quality of life; Intermediary outcomes: toxicity, progression-free survival, partial and complete response, patient reported treatment experience, target coverage, organ-at-risk constraint violations, proportion of cases with replanning of treatment, and treatment time. | Förbättrar MR-guidad strålbehandling behandlingsresultaten för patienter med cancer i bröstkorg, buk, bäcken, eller i huvud- och hals? | Det saknas avgörande kliniska data för att bedömma risk och nytta med MR-guidad strålbehandling jämfört med nuvarande behandlingsmetoder. Det finns inga studier avseende: överlevnad, hälsorelaterad livskvalitet, biverkningar, progressionsfri överlevnad, behandlingstid, andel fall där omplanering av behandling gjordes, patienternas upplevelse av behandlingen, lokalt/fullständigt behandlingssvar. Tekniken kan vara associerad med färre behandlingstillfällen där exponeringsgränser för intilliggande organ överskrids. Det är dock inte undersökt ifall dessa skillnader, som varierar stort mellan studier, kan leda till kliniska nytta för patienten. | Time frame for the putative
introduction of the new health technology: not applicable at the time of this
health technology assessment. Present use of the technology in other hospitals in Sweden: currently, there is one MR-Linac in Sweden, situated in Uppsala, which during the last months has been introduced into clinical routine. Consequences of the new health technology for personnel: The treatment requires increased staffing. Especially, increased need for oncologists, physicists and RTTs for treating the patients. Furthermore, the staff will have extensive need for education and training. Consequences for other clinics or supporting functions at the hospital or in the Region Västra Götaland: The number of patients who could benefit from treatment with on-board MRgRT is currently unclear. |
Ekonomiskt medför MR-guidad strålbehandling avsevärda kostnadsökningar för både utrustning och personal. Speciellt med tanke på rådande personalbrist innebär detta en risk för undanträngningseffekter. Kostnaden för en linjäraccelerator som stödjer MR-guidad behandling (MR-Linac) uppskattas till 50 miljoner SEK jämfört med 25 miljoner SEK för Linac tekniken som används idag (exklusive eventuella kostnader för ombyggnationer). MR-guidad strålbehandling kräver dessutom runt tre till fyra gånger längre behandlingstider och mer personal (en läkare, en onkolog, samt en specialistsjuksköterska utöver nuvarande bemanning). Kostnaden per behandling är beroende av antalet patienter som behandlas årligen. Om 40 patienter skulle erhålla MR-guidad strålbehandling årligen istället för behandling med den nuvarande tekniken, skulle det medföra en extrakostnad på ca 7 000 SEK per behandlingstillfälle med MR-guidad strålbehandling, och ca 95 000 SEK per patient. För 40 patienter skulle behandlingen med MR-Linac därmed vara ungefär 2 – 2,5 gånger dyrare än strålbehandlingen med Linac som används för närvarande. | Varje behandlingstillfälle med MR-guidad strålbehandling tar ungefär tre till fyra gånger längre än nuvarande behandlingstillfällen. För patienter med smärta och/eller äldre patienter kan det vara svårt att ligga stilla under den förlängda behandlingstiden. Det saknas avgörande klinisk information för att bedöma risk och nytta av MR-guidad strålbehandling jämfört med behandlingsmetoden som används idag. Utöver en hög kostnad för själva utrustningen noteras att MR-guidad strålbehandling tar längre tid och kräver mer personal vilket kan leda till undanträngningseffekter i cancervården. | Systematiska databassökningar i PubMed, Embase och the Cochrane Library. Relevans, kvalitetsgranskning, GRADE. A total of 22 studies fulfilled the PICO criteria (GRADE: low certainty). Studies included a total of 835 patients with cancer in head and neck, thorax, abdomen or pelvis – a population that is considered relevant for the current HTA analysis. Only one cohort study had a control group (Kim et al., 2018). All other studies were case series. This implies that comparative information is lacking for all but two outcomes – target coverage and OAR constraint violations. | Eligibility criteria. Study design: Systematic reviews, randomised controlled trials, non-randomised controlled trials, Case series if over or equal to 5 patients. Language: English, Swedish, Norwegian, Danish. Publication date: 2010 to present. | A total of 39 publications were excluded. Reasons for exclusion were - Wrong Intervention: only plan no treatment, no MR-linac, gating system, no MR linac exposure; Wrong Outcome: physician rated visibility, recording of organ motion; Other: Case series with limited information/patient number, wrong publication type, no treatment, method development, wrong study design. | Link accessed 2023-03-19. | https://www.sbu.se/sv/publikationer/regional-hta/mr-guidad-stralbehandling-av-patienter-med-cancer-i-thorax-abdomen-pelvis-eller-huvud-och-hals/ |
| 2020 | VG | Effekten av laminär jämfört med turbulent ventilation i operationssalar, avseende risk för postoperativa infektioner [the effect of laminar compared to turbolent air flow ventilation in operating rooms, regarding the risk for post-operative infections] | Not stated. | Orthopedic implant surgery and other types of surgery | Intervention (I1): permanently installed unidirectional vertical laminar airflow system (not UV light); I2: I1 and with defined and described number of air exchanges per unit time. | Other ventilation solutions (not UV light). | Outcomes critical for decision
making: Mortality, Serious Surgical Site Infection (sSSI), implant infection,
sepsis, need for revision; Important but not critical for decision making: Surgical site infection (SSI), bacterial exposure (measured as Colony-Forming Units, CFU), measured per unit time and volume, either passively (precipitation) or actively (air sampling) during ongoing operation, Complications. |
Reassess the scientific literature regarding patient value of LAF (laminar air flow) systems, with strong emphasis on key clinical outcomes, such as mortality and different types of surgical site infections. | Vertical laminar airflow
compared with other types of ventilation system in operating rooms may not be
associated with a reduction of serious surgical site infections in orthopedic
implant or non-implant surgery or in gastrointestinal (GI)/vascular/mixed
surgery. In fact, for some comparisons a statistically significant increased
risk was found, although the absolute differences were small. The certainty
of evidence was low (GRADE: 2/4). It is uncertain whether vertical laminar airflow compared with other types of ventilation system in operating rooms is associated with changes in mortality or surgical site infections in orthopedic implant, non-implant surgery or GI/vascular/mixed surgery. The certainty of evidence was very low (GRADE: 1/4). Vertical laminar airflow, compared with other types of ventilation system in operating rooms, is probably associated with a reduction of colony-forming unit (CFU) concentration in air sampled near the operating field. The certainty of evidence was moderate (GRADE: 3/4). |
Time frame for the putative
introduction of the new health technology: approximately 20% of operating
theaters in VGR are today supplied with LAF ventilation. Sooner or later,
these theaters will have to be rebuilt and then supplying them with LAF or
not will be an important strategic decision. Consequences of the new health technology for personnel: LAF ventilation offers a method to distribute a large amount of ultra clean air into the operation theatre with maintained acceptable working conditions. Mixed ventilation results in multiple smaller outlets of ultraclean air resulting in high velocity flow creating noise and “jet streams” that may have a negative effect on the working environment for staff present in the operating theatre. Consequences for other clinics or supporting functions at the hospital or in the Region Västra Götaland: Region Västra Götaland currently has a large number of building projects where the type of ventilation in operating theaters is under consideration. Rebuilding these theaters just for the sake of conversion to LAF systems would involve very substantial costs. |
A few studies regarding cost consequences and/or cost-effectiveness of laminar airflow ventilation were identified in the searches, but none from a Swedish health care setting. Since there is no documented patient benefit, these calculations are only relevant in terms of cost calculations. | Looking att SSI we found low to very low quality of evidence (GRADE 1/4 to GRADE 2/4) that did not show any beneficial effect of LAF and in some subgroups a slight significant increase was even shown. In contradiction to that we found moderate evidence (GRADE 3/4) that LAF reduces the number of bacteria in the operating field. | Systematiska databassökningar i Medline, PubMed, Embase, the Cochrane Library, Cinahl, HTA-databases. A total of 33 studies, 5 were systematic reviews/HTA-reports, 1 RCT (handled as a cohort as type of ventilation was not randomised), 27 cohort studies, with data from over 1 million operations (mainly retrospective registry data). For critical outcome, serious surgical site infections, there were more than 19,000 events. | Eligibility criteria - Study design: Systematic reviews (the majority of articles should be published after 1990), Randomised controlled trials, Non-randomised controlled trials. Language: English, Swedish, Danish, Norwegian. Publication date: 1990 to present. | A total of 32 studies were excluded. Reasons - Wrong intervention: horizonal ventilation/LAF, probably not LAF, mobile laminar flow, not vertical flow, LAF+space suit; Wrong outcome; Wrong comparison; Other: cost-effectiveness simulation study, many studies published before 1990. | Link accessed 2023-03-19. | https://www.sbu.se/sv/publikationer/regional-hta/effekten-av-laminar-jamfort-med-turbulent-ventilation-i-operationssalar-avseende-risk-for-postoperativa-infektioner2/ |
| 2020[1] | Stockholm & Gotland | Är PRP-behandling (injektion av koncentrerade blodplättar) vid långvariga (icke-akuta) tendinopatier (besvär från senor) eller knäartros effektivt jämfört med konventionell behandling? [Is PRP (platelet-rich plasma) therapy for long-term (non-acute) tendinopathy (tendon disorder) or knee arthrosis effective compared to conventional treatment?] | Verksamhetsschef, Södertälje Sjukhus. Specialistrådet i ortopedi. Avtalshandläggare på hälso- och sjukvårdsförvaltningen. | 1. Vuxna personer med långdragna
(icke‐akuta) besvär vid tendinopatier (besvär från senor) som inte
förbättrats med konventionell behandling. 2. Vuxna personer med långdragna besvär vid knäartros som inte förbättrats med konventionell behandling och inte lämpar sig för proteskirurgi. |
Lokal injektion med autolog Platelet-rich plasma (PRP) (koncentrerade blodplättar från patientens eget blod). | Konventionell symptomatisk behandling (NSAID, kortisoninjektion, botulinumtoxin, hyaluronsyra), rådgivning, fysioterapi, aktiv exspektans, ortopedtekniska hjälpmedel, akupunktur. | Smärta (VAS, NRS), Funktion (KOOS Knee osteoarthritis outcome score), Global score Arbetsförmåga (sjukskrivningsbehov), Aktivitetspåverkan (flera skalor), Tid till ”kliniskt meningsfull förbättring”, Komplikationer, Kostnader (direkta, indirekta). |
Är PRP-behandling (injektion av
koncentrerade blodplättar) vid långvariga (icke-akuta) tendinopatier (besvär från senor) eller knäartros effektivt jämfört med konventionell behandling? |
Användning av PRP-injektion som behandlingsmetod för kronisk akillestendinopati respektive kronisk plantarfasciit förefaller inte vara motiverat utifrån den effekt som kan påvisas i relation till dess kostnad. Vid knäartros finns stöd från en liten RCT för att PRP ger bättre smärtlindring och funktion än koksaltinjektion. Kunskapen vilar därmed på begränsad grund. Ny kunskap som genereras genom välgjorda studier skulle kunna ändra på bedömningen av relationen mellan nytta, risk och kostnad. I väntan på sådan kunskap saknas stöd för PRP-behandling. | Ur ett organisatoriskt regionalt perspektiv kan PRP ges inom all öppen ortopedisk verksamhet, vårdval och sjukhusansluten, som investerar i den speciella medicintekniska utrustning som krävs. Det saknas vetenskapligt stöd för PRP vid behandling av knäartros. Visst stöd för att PRP är så pass smärtlindrande att knäoperation kan senareläggas. | Kostnadsminimeringsanalys ej möjlig då kliniskt resultat inte var relevant. | Det saknas vetenskapligt stöd för att PRP gör nytta vid tendinopatier, och stödet för eventuell nytta vid behandling av knäartros är svagt. Behandling med PRP är inte riskfri och kräver mer resurser än vanliga mottagningsbesök utan att ge motsvarande nytta. Därför är det etiskt olämpligt att använda PRP rutinmässigt. | Fritextsökning I PubMed. Sakkunniga valde ut den systematic review som hade minst bias (enligt SBU:s vägledning). | De översiktsartiklar med lägst risk för bias. | Not stated. | Endast yttrande, ej fullständig HTA-rapport. Link accessed 2023-03-19. | https://www.sbu.se/sv/publikationer/regional-hta/prp-behandling--injektion-av-koncentrerade-blodplattar-prp-vid-tendinopatier-besvar-fran-senor-eller-knaartros/ |
| 2020 | Stockholm & Gotland | Deep brain stimulering (DBS) vid dyskinetisk cerebral pares [Deep brain stimulation (DBS) for dyskinetic cerebral palsy] | Specialistsjukgymnast, patientgruppansvarig cerebral pares, Karolinska Universitetssjukhuset Solna. | Personer med dyskinetisk cerebral pares (CP). | Deep brain stimulation (DBS). | Konventionell behandling: baklofen, i pump eller per oralt, och annan läkemedelsbehandling. | Burk-Fahn-Marsden Dystonia Rating Scale (BFMDRS) - M: movement [0-120 p, 0 is no dystonia] & D: disability [0-30 p; 0 is no disability], Hälsorelaterad livskvalitet, Goal Attainment Scale (individuella mål med behandlingen), Komplikationer. | Är Deep Brain Stimulation (DBS) en effektiv metod för barn med dyskinetisk CP och motoriska problem? | Svaret på frågan om DBS är en effektiv metod vid behandling av dyskinetisk CP kan inte besvaras, besvaras, och det föreligger därmed en kunskapslucka. Kvaliteten på både de ingående översiktsartiklarna och de nyare originalartiklarna är genomgående låg till mycket låg trots 20 års klinisk erfarenhet vid vissa centra. Det vetenskapliga underlaget är därmed inte tillräckligt för att avgöra om metoden är lämplig på denna indikation inom Region Stockholm-Gotland. Vid indikationen dyskinetisk CP bör man därför inte använda DBS om inte ny vetenskap med högre grad av evidens publiceras. | Från sjukvårdsregion Stockholm-Gotland bedöms ca 10 barn årligen med dyskinetisk CP specifikt med avseende på neurokirurgisk intervention vid den multiprofessionella tonusmottagningen. För ett mindre antal har specifikt DBS varit aktuellt men inga patienter med dyskinetisk CP har idag opererats med DBS i Stockholm främst p.g.a. det bristande vetenskapliga underlaget talande för behandlingen vid CP. | Då den vetenskapliga litteraturen ej påvisat någon mätbar skillnad i effekt mellan DBS och konventionell behandling (Baklofen i pump/per oralt och annan läkemedels-behandling) finns det inget underlag eller relevans för en hälso-ekonomisk analys. I stället har DBS utvärderats genom en kostnadsberäkning. | Dyskinetisk CP är en mycket svår funktionsnedsättning som oftast innebär ett omfattande livslångt hjälpbehov, påtagliga smärtor och ett kontinuerligt behov av specialiserad vård. Effektiv behandling saknas för de allra flesta. Det är viktigt att inte i denna svåra situation, vare sig för den enskilde patienten, anhöriga eller för sjukvården, gripa efter obeprövade metoder som innebär invasiva ingrepp i hjärnan, täta uppföljningsbesök och höga kostnader utan att man kunnat visa möjlighet till förbättring. Begränsade resurser bör istället användas för åtgärder med påvisad nytta. | Databas sökning I PubMed, Cochrane Library, Web of Science, Centre for Reviews and Disseminations, University of York (HTA, DARE, EED) | Inkluderade artiklar: Systematisk review baserat på små studier (20 studier varav 11 studier med N=1; GRADE: lägsta möjliga), Narrativ review (13 studer, totalt 119 patienter; GRADE: lägsta möjliga), Systematisk review med 13 studier (AMSTAR: låg kvalitet), Obervationell retrospektiv studie med 60 patienter (GRADE: låg kvalitet med hög risk för bias), Retrospektiv fall-kontroll studie (GRADE: låg kvalitet med hög risk för bias). | Systematisk review 1: Annan intervention samt indikation; Systematisk review 2: Data specifikt för DBS och dyskinetisk CP kan inte isoleras, flertal indikationer och interventioner. | Link accessed 2023-03-19. | https://www.sbu.se/sv/publikationer/regional-hta/deep-brain-stimulering-dbs-vid-dyskinetisk-cerebral-pares/ |
| 2020 | Stockholm & Gotland | Buckybehandling/Grenz rays therapy för psoriasis eller eksem [Bucky treatment/Grenz rays therapy for psoriasis or eczema] | Ordförande för Nationella Programområde (NPO) hud och könssjukdomar | Patienter med psoriasis eller eksem | Buckybehandling/Grenz rays therapy | Lokalbehandling, D-vitamin salva, steroidsalva eller sham Grenz rays/Bucky | Utläkning. | Är behandling med Buckybehandling/ Grenz rays therapy av psoriasis/eksem effektivt och säkert jämfört med annan (lokal-) behandling? | På frågan om Grenz rays therapy är en effektiv och säker metod vid behandling i rutinsjukvård av benigna hudsjukdomar som psoriasis och eksem är svaret nej. Kvaliteten på de ingående studierna i översiktsartiklarna är genomgående låg till mycket låg. Detta trots omfattande klinisk erfarenhet vid vissa centra. Det vetenskapliga underlaget är därmed inte tillräckligt för att motivera användning av Buckybehandling/Grenz rays therapy som behandlingsmetod för benigna hudsjukdomar som psoriasis och eksem inom Region Stockholm-Gotland. | Inom Region Stockholm
kan för närvarande Buckybehandling/Grenz rays therapy erbjudas vid Nya
Karolinska universitetssjukhuset och hos vissa vårdgivare inom Vårdval hud.
Under 2019 registrerades inom regionen Buckybehandling/Grenz rays therapy som
åtgärdskod vid 2788 vårdtillfällen för behandling av totalt 512
individer. Behandlingen används även i Västra Götalands Regionen. Användandet i övriga delar av landet är ofullständigt känt inom projektgruppen för denna HTA rapport. |
Då den vetenskapliga litteraturen ej påvisat någon effekt och den dessutom inte påvisat att Buckybehandling/Grenz rays therapy är en säker behandlingsmetod, kan Buckybehandling/Grenz rays therapy inte vara ett behandlingsalternativ gällande benigna hudsjukdomar. Således finns inget underlag eller relevans för en hälsoekonomisk analys. Istället har Bucky-behandling/Grenz rays therapy utvärderats genom en kostnads-beräkning. | Att erbjuda en
behandling där det vetenskapliga underlaget är otillräckligt och där
behandlingen kan ge oönskade långtidseffekter är ur såväl ett individ- som ur
ett hälso- och sjukvårdssystems perspektiv inte etiskt försvarbart. Då det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för Buckybehandling/Grenz ray therapy vid benigna hudsjukdomar bör behandlingsstrategin istället vara inriktad på att optimera de flertal alternativa behandlingar som finns angivna i Socialstyrelsens nationella riktlinjer. För enskild individ innebär terapin en stor mängd besök på begränsade enheter. Strålskada är en liten men risk för maligna hudförändringar. Ur hälso- och sjukvårdsperspektiv är detta felaktig använding av resurser. |
HTA-grupp med externa experter. Litteratursökning enligt PICO och identifierade översiktsartikel, samt sju RCTs, samt Cochrane-rapport. Kvalitetsbedömning och evidensgradering. Analys av NICE review. Baserade på små studier med begränsad uppföljning. | Selektion baserat på relevans. | Not stated. | Link accessed 2023-03-19. | https://www.sbu.se/sv/publikationer/regional-hta/buckybehandlinggrenz-rays-therapy-for-psoriasis-eller-eksem/ |
| 2020 | Stockholm & Gotland | Buckybehandling/Grenz rays therapy för lentigo maligna/ lentigo maligna melanom [Bucky treatment/Grenz ray therapy for lentigo maligna/lentigo maligna melanoma] | Ordförande för Nationella Programområde (NPO) hud och könssjukdomar | Patienter med lentigo maligna/lentigo maligna melanoma (LM/LMM) | Buckybehandling/Grenz rays therapy | Kirurgi | ”Utläkning”, recidiv av LM/LMM | Är Buckybehandling/Grenz rays therapy hos patienter med LM/LMM effektivt och säkert jämfört med kirurgi? | Kan Buckybehandling/Grenz rays
therapy rekommenderas som en effektiv och säker rutinmetod för behandling av
LM/LMM? Kvaliteten på de två identifierade originalstudierna är låg. Det
vetenskapliga underlaget är därmed otillräckligt för att utifrån endast ett
evidensperspektiv besvara frågan. Buckybehandling/Grenz rays therapy kan
däremot övervägas ur ett behandlingsetiskt perspektiv. Mer forskning är angelägen och fortsättningsvis bör behandlingsmetoden användas endast i form av kontrollerade studier. |
I Region Stockholm-Gotland finns Buckybehandling/Grenz rays therapy att tillgå för LM samt LMM på NKS. Under 2018 utfördes 528 behandlingar till en totalkostnad av 1 142 200 sek. | Då den vetenskapliga litteraturen påvisar en väsentligen likvärdig effekt mellan behandlingsmetoderna Buckybehandling/Grenz rays therapy och kirurgisk behandling (cirka 83% utläkning av enbart Buckybehandling/Grenz rays therapy som primär behandling) blir en kostnadsminimeringsanalys relevant. I jämförelse med en behandlingsserie med Buckybehandling förefaller kirurgisk behandling vara kostnadsbesparande. Kostnader för eventuella uppföljningsbesök är ej inkluderade i vare sig Buckybehandling eller kirurgisk behandling. Kostnadsanalysen tar ej heller hänsyn till potentiella fördelar med Buckybehandling i avseende att Buckybehandlingen ej är lika invasiv samt ger ett bättre kosmetiskt resultat än kirurgisk behandling. | Det är ur ett individ såväl som hälso- och sjukvårdsperspektiv etiskt motiverat att erbjuda dessa patienter Buckybehandling/Grenz rays therapy när så bedöms vara möjligt. Behandlingen kan, baserat på den kliniska bedömningen och att utrustning finns, därför rekommenderas som initial behandling av LM och LMM lokaliserad i ansiktet hos patienter med hög ålder. Patienten får också möjlighet att vara delaktig och fatta ett informerat beslut om mest lämplig åtgärd. Risken för recidiv och malignitetsutveckling kan för denna patientgrupp hanteras med för tillståndet redan etablerad uppföljning med täta kontroller. | HTA grupp utsåg externa experter, samt deltagare från HTA-grupp. Systematisk literatursökning I PubMed, Embase, Web of Science och Cochrane Library. Tre identifierade artiklar. Lazarevic 2009: retrospektiv, N=145 patienter; Hedblad 2012: retrospektiv utvärdering: N=593 patienter; Fogarthy et al.: review på 9 artiklar varav 2 med Bucky. | Selektion baserat på relevans. | 1 studie - Farshad 2002: retrospektiv studie 150 patienter. Resultat ej presenterade per behandling, Kvalitet: Låg. | Link accessed 2023-03-19. | https://www.sbu.se/sv/publikationer/regional-hta/buckybehandlinggrenz-rays-therapy-for-lentigo-malignalentigo-maligna-melanom/ |
| 2020 | Skåne | Impeller pump vid kardiogen chock [Impella heart pump for cardiogenic shock] | Verksamhetsschef, VO hjärt- och lungmedicin | Vuxna patienter med kardiogen
chock till följd av akut, potentiellt reversibel, vänsterkammarsvikt oberoende av orsak |
pVAD; Impella CP2 tillsammans
med bästa tillgängliga medicinska behandling |
pVAD; IABP tillsammans med bästa tillgängliga medicinska behandling | O1: mortalitet, 30 dagar eller ett år (alla orsaker), 30 dagar eller ett år (kardiovaskulära orsaker); O2: Vårdtid, på IVA, Inneliggande vårdtid; O3: Hjärtfunktion - ejektionsfraktion med UKG, klinisk klassificering, andel pateinter med LVAD (left ventricular assist device) inom ett år, andel patienter transplanterade inom ett år; O4: Njurfunktion/dialysbehov; O5: Stroke/uns; O6: Oplanerad perifer kärlkirurgi vid introduktion/avveckling av pVAD (percutaneous ventricular assist device); O7: Allvarlig blödning; O8: Hälsorelaterad livskvalitet. | Kan användning av pVAD med
Impella CP1 påverka överlevnaden eller medföra förbättrad organfunktion hos vuxna patienter med kardiogen chock? |
Den samlade bästa tillgängliga
vetenskapen visade att tillförlitligheten av evidensen för behandling med
tillfällig vänsterkammaravlastning med Impella CP är otillräcklig (1/4) för
att kunna bedöma om detta påverkar överlevnaden eller andra patientnära utfallsmått
hos patienter med kardiogen chock. Tillförlitligheten av evidensen för
allvarliga komplikationer är begränsad (2/4). Således är tillförlitligheten inte så undermålig att den klassas som vetenskapligt otillräcklig. Givet det vetenskapliga underlaget blir den sammanvägda bedömningen att Impella CP har en större risk för komplikationer i förhållande till pVAD av typen IABP vid behandling av kardiogen chock. |
Givet att denna patientkategori definitionsmässigt fortsätter tillhöra den högspecialiserade vården och att dess numerärer inte förskjuts radikalt har sakkunniggruppen inte identifierat några större organisatoriska problem. Den befintliga vårdkedjan har byggts upp under lång tid av professionen som helhet och är fungerande. | Den genomförda praxisstudien
sammanställde kostnader för 15 patienter med kardiogen chock som under 2016-2019 behandlats med Impella CP samt 11 patienter med motsvarande tillstånd som 2014 behandlats med IABP. Det begränsade antalet medger ingen direkt jämförelse. Vården av dessa patienter är kostsam och ligger ofta över 500 000 kronor/person. Intensivvård var den enskilt största kostnadsposten och hälften av patienterna hade minst 5 dygn intensivvård. När personer med extremvärden exkluderades svarade intensivvård för 57% av de totala kostnaderna i Impellagruppen och 61% i IABP-gruppen, medan materialkostnaden svarade för 21% respektive 2%. |
Sakkunniggruppen har i denna kontext inte kunnat urskilja några nya etiska dilemman av generell natur vid behandling med Impella CP, utan endast ett litet antal mindre kända specifika etiska dilemman har identifierats. | Systematisk litteratursökning I Embase, Medline, PubMed, Cochrane Library, HTA-organisationers webbsidor. 4 inkluderade artiklar. Registerdata, praxisdata 15 behandlade patienter, SUS Lund. | Studiedesign: RCT, jämförande
kohortstudie, systematisk översikt. Ålder: Endast vuxna. Antal patienter: > 20 patienter i varje arm vid RCT eller jämförande kohortstudie. Uppföljningstid: 30 dagar och/eller 1 år. Bortfall: >25% borfall vid uppföljning leder till exklusion. Publikationsdatum: efter 2016, lanseringsdatum av Impella CP. |
98 artiklar, anledningar: wrong PICO, wrong study design, not satisfactory quality, study protocol, conference abstract. | Link accessed 2023-03-19. | https://www.sbu.se/sv/publikationer/regional-hta/impellerpump-vid-kardiogen-chock/ |
| 2020 | Skåne | Användande av hydrogel spacer vid strålbehandling av prostatacancer [Use of hydrogel spacer during radiation therapy for prostate cancer] | Verksamhetschef, VO hematologi, onkologi och strålningsfysik. | Män med primär prostatacancer | Hydrogel spacer vid extern strålbehandling mot prostata | Ingen hydrogel spacer | Skador på rectum, erektil dysfunktion, urininkontinens, livskvalitet | Får patienter som behandlas med hydrogel spacer färre och/eller lindrigare biverkningar efter botande strålbehandling av prostatacancer jämfört med de patienter som ej behandlas med hydrogel spacer? | Analysen av den tillgängliga
litteraturen visar att injektion av hydrogel spacer är en säker behandling
med få eller inga biverkningar. Det finns inga belägg för att användande av
hydrogel spacer påverkade de akuta strålskadorna, däremot gav behandlingen
effekt på sena biverkningar av strålning på ändtarmen. Bedömningen av den kliniska nyttan av den skyddande effekten på rektum försvåras dessutom av att de flesta patienterna i de två ingående studierna hade lindriga besvär enligt skattnings-skalorna. Detta gör att man kan ifrågasätta betydelsen av den beskrivna effekten. Till detta kommer vida konfidensintervall. Vissa brister i studiekvalitet i den randomiserade studien, bortfall och oklarheter i blindning, gör att det vetenskapliga underlaget för den skyddande effekten på rektum blir begränsat (GRADE: ++). Effekterna på livskvalitet fanns i flera domäner men baseras på resultat från endast en studie, även här bedöms det vetenskapliga underlaget som begränsat (GRADE: ++). För erektil förmåga gör det stora bortfallet att underlaget bedöms som otillräckligt (GRADE: +). |
Rapporten visar att organisationen är väl förberedd för ett eventuellt införande av behandling med hydrogel spacer. | Hälsoekonomiska analyser i litteraturen pekar på att spacer är kostnadseffektivt vid en förhållandevis hög betalningsvilja. De kortsiktiga kostnaderna för införande av hydrogel spacer i Region Skåne beräknas till cirka 3,8 - 4,5 miljoner kronor årligen, framför allt baserat på kostnaderna för produkten och arbetstid. Det saknas underlag om förekomst av biverkningar och deras omfattning i Region Skåne och Sverige för att kunna bedöma storleken på eventuella besparingar. Eftersom merparten av sen toxicitet som registrerades i studierna var av grad 1 är det möjligt att hälso- och sjukvårdens kostnader för detta idag är begränsade. | Åtgärdens
risk/nytta-profil? Nyttan av hydrogel spacer är definierad enligt ovan. Patienter med prostatacancer har idag hög 5- och 10 års överlevnad efter kurativ strålbehandling. Patienter som är botade från sin cancer ska inte under lång tid behöva leva med strålbiverkningar som försämrar livskvaliteten. Hydrogel spacer medför en möjlighet för fler patienter att undvika dessa biverkningar. Risken med åtgärden är begränsad och inga allvarliga biverkningar har beskrivits (Mariados 2015). Det ingående materialet, polyetylenglykol, har under lång tid använts för andra applikationer inom hälso- och sjukvården. Risk/nytta profilen får därför anses som god. Jämlik tillgång till vård? Alla patienter i Region Skåne som genomgår strålbehandling av prostata behandlas på strålbehandlingen vid SUS, Lund och kan vid ett eventuellt införande erbjudas metoden. Patientens möjlighet att fatta egna informerade beslut och vara delaktiga i dessa? Patienter som diagnosticeras med prostatacancer och som behöver behandlas ställs inför valet mellan kirurgi och strålbehandling. Båda behandlingarna uppvisar likvärdig effekt på överlevnad men med något olika biverkningsprofil. När patienter i samråd med läkare fattar beslut om strålbehandling informeras de om hur förberedelser och genomförande av denna kommer att gå till. Vid samma tillfälle kan de då bli informerade om att de kommer att få en hydrogel spacer för att minska risken för strålrelaterade biverkningar, och vilka risker det medför att få en hydrogel spacer injicerad. Om patienten inte vill använda en hydrogel spacer finns den valmöjligheten. Konsekvenser för anhöriga och andra utomstående? Minskad sexuell funktion påverkar inte bara patienterna utan även deras partners och möjligheten till ett normalt samliv. Biverkningar i form av tarm- och urininkontinens kan minska patienternas motivation för att delta i normala sociala aktiviteter. Användning av hydrogel spacer minskar risken för denna typ av biverkningar. Organisatoriska begränsningar? För att kunna säkerställa användning av hydrogel spacer till uppskattad mängd patienter behöver minst två läkare vara tränade i proceduren vilket är möjligt inom verksamheten. Skillnader i professionella värderingar av åtgärden? Professionen är överens om att produkten medför minskad risk för biverkningar med god säkerhetsprofil. Långsiktiga etiska konsekvenser? Inom cancerbehandling går utvecklingen mot en mer individuellt anpassad behandling vilket innebär att färre patienter utsätts för onödiga behandlingar. Inom strålbehandling kan användningen av hydrogel spacer möjliggöra mer individuellt anpassad strålbehandling där den kurativa stråldosen optimeras. |
Systematisk litteratursökning. Sökning på Medline, Embase, Cochrane library, HTA-databaser. | Begränsningar: Språk
engelska/skandinaviska språk. Inga övriga begränsningar. |
14 artiklar, anledningar: not relevant, Wrong PICO, Wrong I and O, wrong O, wrong study design, low study quality. | Link accessed 2023-03-19. | https://www.sbu.se/sv/publikationer/regional-hta/anvandande-av-hydrogel-spacer-vid-stralbehandling-av-prostatacancer/ |
| 2020[2] | Dalarna | Behandling med tyngdtäcke vid sömnproblem [treatment with weight blanket for sleeping problems] | Division Psykiatri | Patienter med neuropsykiatriska diagnoser, ångest och sömnproblem. | Förskrivning och behandling med tyngdtäcke | Ingen behandling, alt. sömnskola. | Påverkan på sömn, hälsorelaterade utfall | Finns evidens för att använda tyngdtäcken vid behandling av patienter med ångest- och sömnproblem? | Sammantaget finns det ett otillräckligt vetenskapligt underlag för att värdera om användandet av tyngdtäcke har en påverkan på sömn oc h livskvalitet hos patienter med neuropsykiatriska diagnoser, ångest och sömnproblem. Den enda RCT som publicerats visar ingen effekt på sömnstörningar hos barn. Om effekter på sömn finns bedöms de som små. Ett barndödsfall i samband med oövervakad behandling med tyngdtäcke finns dokumenterat. | Not stated. | I Region Dalarna köptes enligt uppgifter från Dalarnas Hjälpmedelscenter in tyngdtäcken för drygt 2 miljoner kronor under år 2018. Ett tyngdtäcke kostar i genomsnitt mellan ca 4600 kr och ca 5800 kr. Totalt sedan 2010 till september 2019 har tyngtäcken för 16 501 875 kr köpts in av Landstinget Dalarna/Region Dalarna. Dessutom köptes under motsvarande period in tyngdtäcken för totalt 1 117 007 kr från Dalarnas kommuner till invånarna i Dalarna (siffror från Dalarnas hjälpmedelscenter.) | Minst 5 tyngdtäcken för barn köptes 2018 enligt statistik från Dalarnas Hjälpmedelcenter. Med tanke på rapporten om ett dödsfall vid användandet av tyngdtäcke är det angeläget att personal som förskriver tyngdtäcke och användare av tyngdtäcken (föräldrar till barn som använder tyngdtäcken) är informerade om att varken effektiviteten eller säkerheten hos tyngtäcken har tillförlitligt stöd i vetenskaplig litteratur. | Litteratursökning. Sökning på PubMed, PsycINFO, Cinahl, Embase, HTA-databaser, Clinical Key. | Inklusionskriterier:
Primärstudier med jämförelsegrupp och systematiska översikter. Exklusionskriterier: Abstrakt från möten, doktorsavhandling utan assoc publikationer I peer-review tidskrift. Dödsfalls rapport inkluderades då den ansågs komma från säker källa. |
Exkluderade artiklar: abstract/avhandling N=8; fel utfallsmått N=7 | Rapid Review, ej fullständig HTA-rapport. Link accessed 2023-03-19. | https://www.sbu.se/sv/publikationer/regional-hta/behandling-med-tyngdtacke-vid-somnproblem/ |
| 2020 | Dalarna | Behandling med radiofrekvensablation vid långvarig ryggsmärta [Treatment with radiofrequency ablation, RFA, for long-term back pain] | Not stated. | Patienter med långvariga cervikala och lumbala smärtsymtom som genomgått utredning för att erhålla radiofrekvensbehandling | Radiofrekvensbehandling [Radiofrequency denervation], pulserad och tonisk. | Konventionell behandling/sham/annan kontroll | Kroppslig funktion, Smärta, Mängd smärtbehandling, Livskvalitet. | Vad är evidensläget för radiofrekvensablation som behandlingsmetod? | Sammantaget finns vetenskapligt underlag som indikerar att tonisk RFA har effekt på långvarig smärta vid behandling av lumbala facettleder. Ett mer begränsat underlag finns för användning av puls er ad RFA vid behandling av långvarig cervikal och lumbal smärta. Studier pekar på att patienter som svarat på §diagnostisk nervblockad är de patienter som gagnas bäst av behandlingen. Behandlingen bör endast övervägas när konventionella och icke kirurgiska metoder, inklusive riktad och handledd träning/fysik aktivitet, inte resulterat i smärtminskning. | Not stated. | Studier inkluderade i denna rapport saknar hälsoekonomiska analyser varför en analys av detta är svårt att inkludera i denna rapport. Studierna som inkluderats visar behandlingseffekter upp till 12 månader. Det är därför oklart hur långtidseffekten av en RFA-10 behandling ser ut. Behövs det upprepade behandlingar, vilket inte kan bedömas av den inkluderade litteraturen, så innebär detta en ökad kostnad. | Invasiv metod med viss risk för komplikationer, allvarliga biverkningar är dock ovanliga samt de som rapporterats är övergående. NICE rekommenderar RFA när andra behandlingar ej lyckas, trots att starkt vetenskaplig bevisning saknas. | Litteratursökning. Pubmed, identifierad NICE-rapport. | Inklusionskriterier: - Deltagare som upplevt långtids- (kronisk) smärta i rygg, dvs smärta som varat I 3 månader eller mer. - Smärta med ursprung I cervikala eller lumbala facettleder. - Deltagare som reagerade med partiell eller komplett response vid nervblockad som del av inklusionskriterierna och diagnostiska kriterierna vid RFA. - Vuxna (18 år och uppåt) - Kvinnor och män. - Pulserad och tonisk RFA. - Alla rapporterade uppföljningstider inkluderas och rapporteras. |
Exkluderade artiklar: fel studiedesign (N=7 artiklar), fel population (N=6), fel intervention (N=7), ingår eller predaterar NICE (2). | Rapid Review, ej fullständig HTA-rapport. Link accessed 2023-03-19. | https://www.sbu.se/sv/publikationer/regional-hta/behandling-med-radiofrekvensablation-vid-langvarig-ryggsmarta/ |
| 2020 | CAMTÖ | Temperaturreglerat laminärt luftflöde som tilläggsbehandling vid allergisk astma [Temperature-regulated laminary airflow as supplemental treatment for allergic asthma] | Not stated. | Vuxna och barn (≥6 år) med allergisk astma | Tilläggsbehandling med TLA-utrustning placerad över patientens huvud under natten | Sedvanlig astma behandling + TLA-placebo | Exacerbationer, Livskvalitet (QoL), Förändring i lungfunktion | Kan behandling med medicinsk-teknisk utrustning som åstadkommer ett temperaturreglerat vertikalt laminärt luftflöde (TLA) nattetid minska antalet astmaexacerbationer, öka livskvalitet och förbättra lungfunktion hos patienter med allergisk astma? | Endast en studie har undersökt
antalet perioder med försämring av astma och ingen signifikant skillnad
påvisades mellan TLA-behandling och placebo. En övergående förbättring i
livskvalitet sågs vid 6 månader, men det var inte tillräckligt för att
kompensera för kostnaderna för TLA. Sammanfattningsvis, resultaten avseende livskvaliteten är inte entydiga. Medan en tidigare studie som visade att astmapatienter med mycket symptom och dålig astmakontroll hade signifikant bättre livskvalitet efter 1 års TLA behandling, visade en nyligen publicerad studie ingen skillnad mellan TLA och placebo efter 1 år hos patienter med svår ofullständigt kontrollerad astma. Den nyligen publicerade studien som undersökte antal svåra astma exacerbationer påvisade ingen signifikant skillnad mellan TLA grupp och placebo. Under 2020 väntas resultat från en ytterligare studie (LASER-48). |
Not stated. | De utvalda studierna använder
variabla metoder samt olika antaganden kring kostnader,
resursanvändning, tidshorisont, diskonteringsräntor och känslighetsanalys. Det bör noteras att de tre identifierade ekonomiska utvärderingarna inte kvalitetsgranskades på grund av brister i deras underliggande kliniska studier, därför kan inte några fasta eller allmänna slutsatser dras angående de relativa kostnaderna eller effektiviteten för TLA. Evidensen som har samlats in från dessa ekonomiska utvärderingar indikerar dock att ur ett ekonomiskt perspektiv är användning av TLA, i bästa fall, tvetydig. |
Ur etisk synpunkt väger den prioriteringsetiska aspekten tungt. Kostnadseffektivitet är etiskt relevant (2). Till denna kan fogas att det ter sig oetiskt att föreslå behandlingar till patienter vilka väcker deras förhoppningar om förbättring, när inte evidens för sådan effekt finns. Sjukvården är etiskt bunden att vila på vetenskap och beprövad erfarenhet och ingendera tycks i detta fall kunna stödja användning av TLA. | Systematisk sökning I databaser (PubMed, Web of Science, Cochrane, Embase) och vetenskaplig literatur. | Inklusionskriterier: - Studier m vuxna och barn över 6 år med allergisk astma som utvärderar effekten av TLA som tilläggsbehandling. RCT. Exklusionskriterier: - Studier ang TLA-beh vid allergisk rinit och allergisk/atopisk eksem. Studier m patienter < 6 år. Översikter, systematiska översikter, obervationella studier, brev, kommentarer, fallrapporter, och konferensrapporter. Studier på annat språk än engelska. |
28 artiklar exkluderade. Anledningar: fel publikationstyp (review, study protocol, conference abstract), fel fokus (post-hoc analysis), wrong population. | Link accessed 2023-03-19. | https://www.sbu.se/sv/publikationer/regional-hta/temperaturreglerat-laminart-luftflode-som-tillaggsbehandling-vid-allergisk-astma/ |
| 2020 | CAMTÖ | Skleroserande injektionsterapi vid kronisk akillestendinopati (sclerosing injection therapy for chronic achilles tendinopathy] | Fysioterapeut, rehabcenter. | Patienter med kroniska besvär
från hälsenans mellersta portion och som provat konservativ behandling. |
Skleroterapi, Proloterapi, (Polidocanol, Aethoxysklerol, Lauromacrogol) | Placebo, annan behandling | Smärta, funktion, neovaskularisering, svullnad. | Syfte: Att kartlägga det vetenskapliga underlaget för behandling av akillestendinopati med skleroserande injektionsbehandling. | Endast två RCT jämförde
skleroterapi med aktiv substans med placebo. Den första studien rapporterade
en effekt, (kliniskt signifikant) den senare gjorde det inte. Eftersom
studierna har motstridiga resultat blir det vetenskapliga underlaget för
denna behandling otillräckligt. Ytterligare studier behövs och särskild hänsyn bör tas till patienters ingångssmärta. Är denna måttlig förefaller det än mindre troligt att behandling med skleroterapi har effekt. |
Not stated. | Not stated. | Not stated. | Literatursökning I PubMed, Cochrane, Embase, Cinahl. | Inklusionskriterier:
Sklerosering vid kroniska besvär (> 3 månader) I mellersta delen av
hälsenan, både män och kvinnor. Artiklar på engelska och tyska. Både
systematiska översikter och primärstudier. Endast publicerat från 2009. Exklusionskriterier: djurstudier, annan kirurgisk åtgärd i kombination med injektion. |
34 artiklar exkluderade. Anledningar: congress abstract, wrong focus, narrative review, review with wrong focus, systematic review before 2017, commentary, update before 2017, report. | Link accessed 2023-03-19. | https://www.sbu.se/sv/publikationer/regional-hta/skleroserande-injektionsterapi-vid-kronisk-akillestendinopati/ |
| 2020 | CAMTÖ[3] | Centraliserad automatiserad dosdispensering av läkemedel för patienter inlagda på sjukhus [Centralised automatic dose dispensing of medicines for patients in in-patient care at the hospital] | Not stated. | Patienter inlagda på sjukhus | Centraliserat automatiserat dosdispenseringssystem | Manuell läkemedelsdelning | Fel i samband med dispenseringsprocessen (frekvens, typ och allvarlighetsgrad) | Är centraliserade automatiserade dispenseringssystem associerat med färre fel än manuell läkemedelsdelning för patienter inlagda på sjukhus? | Mycket få studier påträffades
och de hade kvalitetsmässiga brister. Det bedöms inte möjligt att komma till
någon säker slutsats om effekterna av centraliserad automatiserad
läkemedelsdelning. Det är osäkert om totala andelen fel blir färre, om det är
kliniskt relevanta fel som minskar så att patientsäkerheten ökar eller om det
är mer gynnsamt ur hälsoekonomisk synvinkel än dagens manuella system. I detta projekt har vi enbart fokuserat på andelen fel vid läkemedelsdelning och en mängd andra aspekter på ett robotiserat och centraliserat system har inte kartlagts. Oklarheter kring många begrepp som används i den komplexa processen och vilka delar av denna som är avgörande. Det saknas också enhetlig definition och klassifiering för de fel som uppkommer under läkemedelsdelningsprocessen (administration errors vs. dispensing errors), med olika subklassificieringar. Observationer sker på olika avdelningar, farmaceutisk/sjuksköterskor. Detta är en komplex process där olika fel kan ske i kedjan. De identifierade studierna kan därför inte påvisa andelen fel p.g.a. systemet. |
Vid den hälsoekonomiska sökningen påträffades 2783 artiklar varav två studier om kostnadseffektivitet baserade på de två studierna från Danmark inkluderades. Sammantaget visades kostnadseffektiviteten möjligen kan vara något bättre med ett robotiserat system jämfört med manuell läkemedelsdelning men analysen innehöll osäkerheter. Studierna modellerade inte sambandet mellan olika typer av läkemedelsfel och biverkningar, kostnader och hälsorelaterad livskvalitet som förknippas med sådana fel. | I de studier som påträffades var
eventuella risker med en centraliserad automatiserad dosdispensering för
patienter inlagda på sjukhus inte kartlagda. I vilken utsträckning själva
transporten från den centrala enheten ut till varje vårdavdelning är ett riskmoment
är oklart. Det är också oklart hur pass ”driftsäkra” de aktuella
läkemedelsrobotarna är och vilken grad beredskap som måste finnas för
störningar av olika slag. Andra möjliga långtidseffekter av att flytta manuell läkemedelsdelning av sjuksköterskor till en central enhet med automatiserad drift har inte berörts i detta projekt. Det kan exempelvis röra sig om förtrogenhet med läkemedel som ges till patienter på den egna avdelningen och en mental beredskap för att observera eventuella biverkningar. Frågan om centraliserad automatiserad läkemedelsdelning bedöms därför återigen som mycket komplex och även om frekvensen fel är en viktig variabel är den långt ifrån den enda som behöver beaktas. |
Systematisk litteratursökning. Pubmed, Embase, Cochrane Library och Cinahl. | Inklusionskriterier: - Endast primärstudier kring centraliserat automatiserat dispenseringssystem på sjukhus. - Både RCTs och observationsstudier. - Studier 2000 - . - Inkl. Både dospackning och elektronisk ordination. - perorala läkemedel. Exklusionskriterier: - automatiserad läkemedelsdelning för öppenvård, hemvård eller där det inte framgår att patienter är inlagda på sjukhus. - automatiserad läkemedelsdelning utan helautomat. dospackning. - decentraliserad eller avdelningsbaserad. - studier där det inte framgår att det är elektronisk ordination. - studier som enbart kartlägger manuella system. - översikter, systematiska översikter, brev, kommentarer, fallrapporter, abstracts. - studier på annat språk än engelska. - läkemedel i injektionsform. |
30 exkluderade artiklar. Anledningar: Wrong publication type, wrong focus, no control group, no separated data, data from same study. | Komplicerat system, väldigt intressant för vidare forskning. Link accessed 2023-03-19. | https://www.sbu.se/sv/publikationer/regional-hta/centraliserad-automatiserad-dosdispensering-av-lakemedel-for-patienter-inlagda-pa-sjukhus/ | |
| 2019 | VG | Effekter av strålning på komplikationer och resultat av direkt bröstrekonstruktion vid mastektomi [Effects of radiation on complications and results of direct breast reconstruction using mastectomy] | Head of Department of Plastic and Reconstructive Surgery, Sahlgrenska University Hospital. | Women who undergo implant or tissue expander based immediate breast reconstruction (in one (primary implant) or two stages (tissue expander followed by secondary implant) after subcutaneous mastectomy due to breast cancer or in situ breast cancer | Postoperative radiotherapy | No radiotherapy (pre- or postoperative) | Critical for decision making:
HRQoL (health-related quality of life), Patient satisfaction, Complications
(breast related and patient related), Implant loss / reconstruction failure
(breast related), Reoperation (breast related) (including conversion to an
autologous reconstruction). Important for decision making: Pain/capsular contraction, Lymphedema. Not important for decision making: n/a. |
Is there a difference in health-related quality of life (HRQoL), complication rates, re-operations or risk of developing capsular contraction or lymphedema when PMRT is given compared with not given (no RT) after implant/tissue expander based IBR in one or two stages? | Denna systematiska översikt inkluderade 29 kohortstudier samt tre fallserier med patienter som genomgått terapeutisk eller profylaktisk mastektomi med direkt bröstrekonstruktion och som strålbehandlats respektive ej strålbehandlats postoperativt. Kohortstudierna hade vissa eller allvarliga problem med studiedesign och precision. Tre studier visade att HRQoL kan vara något lägre hos patienter som strålbehandlas jämfört med de som inte strålbehandlas (GRADE ⊕⊕). Frekvensen av förlust av expander/implantat är troligen kliniskt signifikant högre (GRADE ⊕⊕⊕) och frekvensen av reoperation och kapselkontraktur (GRADE ⊕⊕ för båda utfallen) kan vara högre hos strålbehandlade patienter. Fynden är betydelsefulla för medicinsk bedömning och information till patienter avseende bröstrekonstruktion vid mastektomi, speciellt om det redan vid mastektomin är känt att patienten ska strålbehandlas postoperativt. Fynden motiverar försiktighet med direkt bröstrekonstruktion om strålbehandling efter mastektomin är aktuellt eller oklart. Sammanfattningsvis saknas det högkvalitativa studier som utvärderar bröstrelaterat resultat av implantat- eller expanderbaserad bröstrekonstruktion som utförs samtidig som mastektomi hos patienter som strålbehandlas respektive ej strålbehandlas postoperativt. | Granskning enligt: resources and organisation, professional values, stakeholder interests. | Granskning enl: cost of current tech, expected cost per patient, total cost, available economic evaluations or cost advantages/disadvantages. | Granskning enligt: equality and justice, autonomy, privacy, cost effectivenesss. | Systematisk litteratursökning I PubMed, Embase, Cochrane Library, Cinahl, PsycInfo. | Eligibility criteria: - systematic reviews (2017) - RCTs - Cohort studies with at least 20 patients in each group. - Case series (> 200 patients). - The rate of prophylactic surgery must be reported, <20% of included patients without cancer in either breast, unilateral reconstructions can be compared to bilateral reconstructions. - Language: English, Scandinavian. - Pub. date: 1998- |
81 articles excluded by
librarians. reasons: wrong patient population, wrong intervention, wrong
comparison, wrong outcome, too few patients, wrong study design, wrong
language. 51 articles excluded by HTA group. Reasons: outcome not specified, no relevant outcomes, population unclear, population >20% prophylactic surgery, double publication, outcome data not extractable, population to wide, wrong control, systematic review with same publications as identified, irrelevant outcome, case series with too few patients, mixed interventions. |
Link accessed 2023-03-19. | https://www.sbu.se/sv/publikationer/regional-hta/effekter-av-stralning-pa-komplikationer-och-resultat-av-direkt-brostrekonstruktion-vid-mastektomi/ |
| 2019 | VG | EEG-baserad neurofeedback som behandling för post-traumatiskt stressyndrom [EEG-based neuro-feedback as treatment for post-traumatic stress syndrome] | Not stated. | Adult (≥18 years) patients diagnosed with PTSD | EEG biofeedback/neurofeedback (alone or in combination with other treatment) | C1: Sham neurofeedback (i.e.
simulated) C2: Other treatment (e.g. psychotherapy, medication, physiotherapy, eye movement desensitisation and reprocessing (EMDR)) C3: No treatment |
Critical for decision
making: - Self harm, including suicidality (both self-reported and observed behaviour, e.g. hospital visits) and suicidal thoughts. - PTSD symptoms measured with validated instruments. - Level of functioning measured with validated instruments. - Health-related quality of life measured with validated instruments. Important for decision making: - Sick leave/work ability. - Medication use. - Patient’s own experiences of the treatment. - Complications. |
Is EEG-based neurofeedback as treatment for patients with post-traumatic stress disorder effective on self harm, PTSD symptoms, level of functioning and health-related quality of life compared with sham neurofeedback, other treatment, or no treatment? | Ingen studie utvärderade neurofeedback jämfört med simulerad neurofeedback, vilket innebär att eventuella placeboeffekter inte kan uteslutas. Baserat på fyra små studier med olika begränsningar avseende studiekvalitet och precision är det osäkert huruvida EEG-baserad neurofeedback har effekt på PTSD-symptom vid behandlingsslut hos vuxna patienter med PTSD jämfört med ingen behandling eller standardbehandling (mycket låg tillförlitlighet, GRADE: 1/4). Det är även osäkert huruvida EEG-baserad neurofeedback har effekt på suicidtankar, funktionsnivå, och läkemedelsanvändning (mycket låg tillförlitlighet, GRADE: 1/4). Hälsorelaterad livskvalitet, sjukskrivning, och patientens upplevelse av behandlingen har inte undersökts i de fyra studierna och informationen om komplikationer var mycket begränsad. Kostnader för utrustning och utbildning för att implementera EEG-baserad neurofeedback är blygsamma. Om metoden införs som ytterligare behandling i de fall nuvarande behandlingsalternativ inte har gett resultat kan dock ytterligare kostnader tillkomma för mer personal, behandlingsrum och utrustning. Då det behövs behandlingsalternativ för PTSD är mer forskning på EEG-baserad neurofeedback för denna patientgrupp motiverat. | Evaluation according to: time frame for introduction of new tech, present use of the tech, consequences on personnel, consequences for other clinics and supporting functions | Present cost of current treatment, expected cost of new tech, total change in cost, possibility to adopt new tech within present budget, available economic evaluations of cost adv./disadv. | EEG-based neurofeedback is a new technique for treatment of a serious health problem, PTSD, where conventional methods have reached only moderate success. If the results presented in this HTA can be confirmed in a properly designed randomized trial, neurofeedback can be an important alternative for treating these patients. | A systematic literature search was conducted in November 2018 in PubMed, Embase, the Cochrane Library, Cinahl, PsycINFO, Web of Science, and a number of HTA databases. The certainty of evidence was assessed using the GRADE approach. | Eligibility criteria Study design: RCT, cohort studies, case series with ≥ 10 pat (for analysis of complications), qualitative studies, cost/economic studies. Systematic reviews published from 2016 were included in search for purposes of scrutinising reference lists, but not included in analysis. Language: English, Swedish, Norwegian, Danish Publication date: - |
17 articles excluded by
librarians. Reasons: wrong population, wrong intervention, wrong study
design, wrong publication type. 10 articles excluded by HTA group. Reasons: wrong publication type, case series reporting complications, wrong populations unable to separate PTSD, wrong outcome, healthy adults. |
Link accessed 2023-03-19. | https://www.sbu.se/sv/publikationer/regional-hta/eeg-baserad-neurofeedback-som-behandling-for-post-traumatiskt-stressyndrom/ |
| 2019 | VG | Effekten av laminär jämfört med turbulent ventilation i operationssalar, avseende risk för postoperativa infektioner [the effect of laminar compared to turbolent air flow ventilation in operating rooms, regarding the risk for post-operative infections] | Senior consultant, department of anaeasthesiology and intensive care | P1: Orthopedic implant
surgery P2: Other types of surgery |
I1: Permanently installed
unidirectional vertical laminar airflow system (not UV light) I2: I1+ with defined and described number of air exchanges per unit time |
Other ventilation solutions (not UV light) | Critical for decision
making •Mortality •Serious Surgical Site Infection (sSSI), implant infection, sepsis, need for revision Important but not critical for decision making •Surgical site infection (SSI) •Bacterial exposure, measured as Colony Forming Units, CFU, measured per unittime and volume, either passively (precipitation) or actively (air sampling) duringongoing operation •Complications |
Är användning av laminärt luftflöde på operationssalar, jämfört med andra ventilationssystem, associerat med minskad risk för mortalitet, allvarliga postoperativa infektioner, andra postoperativa infektioner och med reducerad koncentration av CFUs samlade från luft i operationsområdet? | Analysen ger inget stöd för att
vertikalt laminärflöde, jämfört med andra typer av ventilationssystem i
operationssalar, ger en reduktion av allvarliga kirurgiska infektioner vid
ortopedisk implantatkirurgi, ortopedisk icke-implantatkirurgi eller vid gastrointestinal-/kärl-/blandad
kirurgi. För några jämförelser skulle det kunna finnas en statistiskt
signifikant ökad risk men de absoluta skillnaderna var små. Evidensgraden var
låg. (GRADE ⊕⊕). Det är osäkert huruvida vertikalt laminärflöde, jämfört med annan typ av ventilationssystem i operationssalar, är associerat med en förändrad risk för mortalitet eller för icke-allvarliga postoperativa infektioner. Evidensgraden var mycket låg (GRADE ⊕). Vertikalt laminärflöde, jämfört med annan typ av ventilationssystem i operationssalar, är troligen associerat med en reduktion av CFU- koncentrationen mätt i anslutning till operationsfältet. Evidensgraden var måttligt hög (GRADE ⊕⊕⊕). |
Time frame for the putative
introduction of the new health technology As stated above, approximately 20%
of operating theaters in VGR are today supplied with LAF ventilation (see
introductory section). Sooner or later, these theaters will have to be rebuilt
and then supplying them with LAF or not will be an important strategic
decision. Consequences of the new health technology for personnel LAF ventilation offers a method to distribute a large amount of ultra clean air into the operation theatre with maintained acceptable working conditions. Mixed ventilation results in multiple smaller outlets of ultraclean air resulting in high velocity flow creating noise and “jet streams” that may have a negative effect on the working environment for staff present in the operating theatre. Consequences for other clinics or supporting functions at the hospital or in the Region Västra Götaland Region Västra Götaland currently has a large number of building projects where the type of ventilation in operating theaters is under consideration. Rebuilding these theaters just for the sake of conversion to LAF systems would involve very substantial costs (see economic section). |
Present costs of studied adverse
outcomes The differences in running costs among current systems (LAF or non-LAF) are relatively small, given that it relates to the energy use and frequency of filter changes. The main cost-differences apply to investment costs for new ventilation systems. On the other hand, handling of postoperative infection is extremely costly (see below) and if ventilation systems did indeed substantially reduce postoperative wound infections, this would rapidly balance these investment costs. With around 350 annual postoperative wound infections in VGR and an average cost per infection (serious SSI) at around 107,000 SEK (increases length of stay on the average by more than 10 days), this gives a total cost for postoperative wound infections of around 37.5 million SEK per year. Expected costs of the new health technology There are around 200 operating theaters in VGR, about 20% of which are supplied with LAF roofs. Cost consequences with LAF can be viewed in two main scenarios with different comparators: (1) a scenario comparing costs to conventional ventilation when e.g. renovating existing rooms, (2) a scenario comparing costs between LAF and other “modern” ventilation techniques marketed by suppliers. |
This systematic review shows
that LAF systems, despite being associated with a clearcut reduction in CFU
units/volume room air, do not seem to be associated with any reduction in
serious surgical site infections. Despite this knowledge, LAF systems have become
the dominating ventilation system when building new surgical theaters during
the last decades. Based on the studied outcomes, this is against the
cost-efficiency principle. The tendency to a small detrimental effect in
orthopedic surgery (implant and non-implant) was statistically significant.
If this phenomenon is real, it would violate the non-harm principle. However,
it has to be emphasized that the data emanates only from observational
studies, and may just as well be due to selection bias (tCosts for rebuilding
OR’s with conventional ventilation to LAF ventilation compared to maintaining
conventional ventilation Investment costs include the LAF-roof, circulation unit, air handling unit, and filters. Based on recent tenders, the average investment costs per room can be approximated to 800,000 – 900,000 SEK (excluding costs related to building alterations). Adding building alterations will of course dramatically increase this cost. Assuming a life-length of 15 years and a discount rate of 3% and 500 operations per room and year this gives an added cost per each operation of about 130 – 140 SEK. Costs compared to other modern ventilation techniques LAF ventilation systems are not more expensive compared to other modern ventilation systems supplied by the major producers (including TAF solutions). If anything, based on recent tenders, LAF has slightly lower investment costs. Due to higher airflow and energy use, running costs are slightly higher with LAF. The difference in cost per operation, when comparing different modern ventilation systems offered by producers in a recent tender, are relatively minor. Total change in costs Investment cost to introduce LAF in existing operation rooms with conventional ventilation adds up to at least 800,000 – 900,000 SEK per room (see above). Since there are about 160 non-LAF operating theaters in VGR, conversion of all these theaters into LAF rooms – as it seems on the basis of an arbitrarily set CFU threshold - will generate a cost of at least 128 million SEK, without any scientifically proven patient value. Possibility to adopt and use the new technology within the present budget There are no available funds in the present budget to fund LAF investments. Thus, other currently offered health services will be displaced if investments in LAF are carried out. Available economic evaluations A few studies regarding cost consequences and/or cost-effectiveness of laminar airflow ventilation were identified in the searches, but none from a Swedish health care setting. Since there is no documented patient benefit, these calculations are only relevant in terms of cost calculations. Graves et al. (2016) evaluated the cost-effectiveness of nine different combination treatment strategies to reduce the (postulated) i.e. risk of infection following primary hip replacement. They reported a mean added cost per case (operation) between £6.33 and £9.50 with LAF compared to conventional ventilation, which is slightly lower compared to our estimate above, but no improvement in terms of quality adjusted life years (QALYs). LAF was dominated (= more costly and worse health outcomes) by e.g. the combination of the use of systemic antibiotics, antibiotic-impregnated cement and conventional ventilation. A similar study was published by Merollini et al. (2013), in which they evaluated the cost-effectiveness of LAF using a decision-analytic model that was created based on data retrieved from a systematic review. They compared the costs with the change in QALYs and the results indicated that costs increased by approx. 153 Australian dollars per each total hip arthroplasty without any added health benefits.endency to operate more severe cases in newer operating theaters). |
Systematiska litteratursökningar genomfördes i PubMed, Medline, Embase, CINAHL, Cochrane Library and ett antal HTA-databaser. RCTer, kontrollerade kohortstudier och systematiska översikter/HTA rapporter bedömdes för eventuell inklusion. De inkluderade studierna utvärderades kritiskt, och data extraherades. Om möjligt poolades data i metaanalyser med användning av Revman 5.3. och presenterades som Forest plottar. | Eligibility criteria Study design: Systematic reviews (the majority of included articles should be published after 1990) Randomized controlled trials Non- Randomized controlled trials Language: English, Swedish, Danish, Norwegian Publication date: 1990 - | review, majoritet av artiklar publicerade före 1990; wrong intervention (horizontal ventilation/not vertical); wrong outcome; unclear intervention; non-systematic review; modelling and simulation study; wrong intervention (both horisontal and vertical); wrong comparison. | Link accessed 2023-03-19. | https://www.sbu.se/sv/publikationer/regional-hta/effekten-av-laminar-jamfort-med-turbulent-ventilation-i-operationssalar-avseende-risk-for-postoperativa-infektioner/ |
| 2019 | VG | Genuttrycksprofil för beslut om adjuvant cytostatikabehandling vid hormonkänslig, HER2-negativ bröstcancer [Gene expression profiles for decision-making on adjuvant cytostatic treatement for hormone-sensitive HER2-negative breast cancer] | Head of Department, Consultant Surgeon, Surgical department. | PICO 1: Breast cancer
patients after surgery (±radiotherapy) with intermediate clinical risk for
recurrence, either according to the study’s criteria or according to the
following criteria: 1. Oestrogen- and/or Progesterone receptor positive (Luminal) 2. Negative for Human epidermal growth factor 2 expression (HER2-negative) 3. No axillary lymph node metastases (N0) or 1-3 axillary lymph node metastases (N1) 4. Plus at least one of the following criteria: - Tumour size >20 mm - Ductal histology grade 2 or 3 - N1; PICO 2: P – Breast cancer patients after surgery (±radiotherapy) with intermediate clinical risk for recurrence according to clinical standard: - Oestrogen- and/or Progesterone receptor positive (Luminal) - Negative for Human epidermal growth factor 2 expression (HER2-negative) - No axillary lymph node metastases (N0) or 1-3 axillary lymph node metastases (N1) |
PICO 1: Gene expression assay (to identify those at low risk for recurrence of cancer); PICO 2: No chemotherapy (only endocrine therapy) | PICO 1: No gene expression assay; PICO 2: Chemotherapy (in addition to endocrine therapy; standard treatment) | PICO 1: Overall survival, HRQL, recurrence, decision to withhold adjuvant chemotherapy; PICO 2: Overall survival, HRQL, recurrence | In breast cancer
patients with luminal tumour and intermediate clinical risk of recurrence,
how does the use of gene expression assays affect clinical outcomes and
chemotherapy decisions, compared with not using such molecular
profiling? In breast cancer patients with luminal tumour, intermediate clinical risk, and low/intermediate risk after a gene expression assay, will survival, health-related quality of life (HRQL), and/or recurrence be affected if chemotherapy is withheld? |
När det gäller den
första frågeställningen, avseende värdet av gentest för bröstcancerpatienter
med måttligt hög risk för återfall, saknades i princip studier som
utvärderade hur det gick för kvinnor som gjort respektive inte gjort ett
sådant test. I 14 studier undersöktes hur stor andel av patienterna som fick
avstå från cellgiftsbehandling med respektive utan gentest. Det var lika
många studier som visade att en större andel fick avstå cellgifter som
tvärtom, det vill säga att en ökad andel fick cellgiftsbehandling med gentest
som beslutsunderlag. Detta kan bero på att användningen av cellgifter
varierar stort i just denna patientgrupp. Studierna kan därför inte bidra
till en generell slutsats om hur användningen av cellgifter skulle påverkas
om gentest infördes. Avseende den andra frågeställningen identifierade vi totalt tre studier där kvinnor, som enligt test av brösttumörens gener hade låg/måttligt hög risk för att tumören skulle komma tillbaka, slumpmässigt (randomiserat) hade fått respektive inte fått cellgifter, och där man sedan följt upp hur det gått. Denna typ av vetenskaplig design ger bäst information om effekter av olika behandlingsalternativ. Det beror på att det annars inte är en slump vem som får vad, eftersom både läkare och patienter gör aktiva behandlingsval. Valet för en enskild patient baseras dels på hur stor risk man bedömer att det är att tumören ska komma tillbaka, dels på hur man ser på denna risk. I den största av dessa tre studier, omfattande 6711 patienter, visades att överlevnaden efter nio år troligen inte skilde sig mellan grupperna. När resultat från alla tre randomiserade studier som redovisade återfall lades ihop, visade det sig att det troligen inte kan uteslutas att risken för återfall är något högre för de patienter som inte fått cellgifter jämfört med dem som fått cellgifter. Risken för återfall är dock låg i båda grupperna. Dessa resultatet har en måttlig tillförlitlighet. De ytterligare sju studier som undersökt frågeställningen utan slumpmässig tilldelning av behandling tillförde inget ytterligare till slutsatsen. Ingen studie utvärderade livskvalitet. Ett gentest kostar idag 18000 kronor. Om användningen av cellgifter inte förändras medför införande av gentest i Region Västra Götaland att sjukvårdskostnaderna ökar med 4,5 miljoner kronor. Om gentestning innebär att fler patienter skulle avstå från cellgiftsbehandling minskar denna kostnadsökning, och om andelen som avstår från sådan behandling ökar med >22,5% leder gentestning inte till ökade sjukvårdskostnader. Kostnadsbesparingar om man kan minska sjukskrivningar relaterade till cellgiftsbehandling är inte inräknade i dessa siffror. |
Time frame for the
putative introduction of the new health technology The equipment for gene expression assays in breast cancer is already available at the Department of Clinical Molecular Pathology, Sahlgrenska University Hospital and responsible personal are ready to start if the technology is approved. In accordance with the decision in the SweBCG, it is recommended that gene expression analyses are performed at large laboratories in university hospitals, to which patient samples could be sent from other hospitals. As the test preferred by SweBCG representatives, Prosigna/PAM50, is based on paraffin-embedded material, transport costs are not extensive. Present use of the technology in other hospitals in Region Västra Götaland Currently, gene expression tests are not used in any hospital in Region Västra Götaland. The Prosigna/PAM50 test has been used in research at Uppsala Akademiska University Hospital. So far, no results have been published, but work is ongoing to implement PAM50 in clinical routine in Uppsala and Stockholm. Consequences of the new health technology for personnel Before gene expression tests can be introduced, relevant personnel has to be educated, ranging from personnel at the surgery ward where the tissue samples are collected, to personnel working in the laboratory, and the oncologists interpreting the results in their decision making. As paraffin embedded material can be used, we do not consider the handling of specimen more complicated than today. Consequences for other clinics or supporting functions at the hospital or in the Region Västra Götaland If fewer breast cancer patients are provided chemotherapy, resources in the Oncology Department can be saved, particularly regarding treatment administration. |
Present costs of
currently used technologies Breast cancer is estimated to account for approximately 13% of the total cancer costs in Sweden. In 2013, the breast cancer costs were estimated to 5 billion Swedish kronor (SEK), an estimate which includes both health care costs and societal costs due to production loss. We estimate that the average health care cost for adjuvant chemotherapy in breast cancer patients is 80,000 Swedish kronor (SEK). Societal costs caused by production loss due to absence from work is not included in this amount. Patients with adjuvant chemotherapy are often absent from work for six months. Expected costs of the new health technology The current health care costs for the gene expression assay is 18,000 SEK. Annually, we estimate that the test would be performed in 250 breast cancer patients in Region Västra Götaland. At 18,000 SEK/test, the total costs per year would amount to 4.5 million SEK. Estimated change in health care costs Figure 1 illustrates the relationship between (i) the proportion of patients for whom the chemotherapy decision would be changed, and (ii) the change in total health care costs. In five studies in our systematic review, the proportion of patients treated with chemotherapy decreased with the use of gene expression assays, whereas the other five studies reported an increased proportion (Appendix 4.1.2). As a similar number of studies reported a decrease and an increase, respectively, in the proportion of patients withheld chemotherapy, we chose a base case scenario without any change. Using this approximation, the total health care costs per year would increase by 4.5 million SEK, corresponding to an increased cost per patient of 18,000 SEK. These costs do not include societal costs due to absence from work. If the proportion of patients, in whom chemotherapy is withheld, increases by more than 22.5% by the use of gene expressions assays, the costs will decrease for the health care sector. In Region Västra Götaland, the use of chemotherapy is expected to decrease but the magnitude is unknown. The costs also depend on the price of the test. Substantially reduced prices have been seen over the years, and further reductions can be anticipated. In Figure 3, we illustrate the impact of 25% and 50% reduced assay costs on the change in total health care costs. Possibility to adopt and use the new technology within the present budget As explained above and shown in Figure 3 the budget impact depends on if, and to what extent, the test leads to changes in chemotherapy decisions. If fewer than an additional 22.5% of the tested patients are withheld adjuvant chemotherapy, the gene assays would not be possible to adopt within in the present budget and will therefore displace other care. |
If a gene expression
assay can identify breast cancer patients in whom chemotherapy can safely be
withheld, acute or long-term adverse effects of chemotherapy, including
death, could be prevented. In addition to patient benefit, successful
identification of such patients could also reduce health care costs as well
as societal costs due to sick leave. As is often the case with diagnostic tools, studies evaluating patient-relevant effects are largely lacking regarding gene expression tests. Further, although the absolute increased risk is small (<1%), it cannot be ruled out that withholding chemotherapy based on a gene expression test may imply an increased relative risk of recurrence. Given this evidence, it may be suggested that the benefit-risk balance of using gene expression tests is negative. However, the absence of studies evaluating potential HRQL effects when chemotherapy was withheld based on a gene expressions test, does not exclude positive effects on HRQL. Indeed, chemotherapy is known to cause adverse effects and decreased HRQL during and after the course of treatment with some irreversible side-effects (Au et al., 2013). Taking this into account, the benefit-risk balance of using gene expression tests may also be positive. Using a gene expression assay to guide chemotherapy decision making in breast cancer patients with intermediate clinical risk implies no major ethical problems regarding equality and justice, autonomy, and privacy. However, as the evidence suggests that a slightly increased risk of recurrence cannot be excluded, benefits have not been clearly shown and testing implies a cost, there may be issues regarding cost-effectiveness. Indeed, the evidence diverges regarding decisions to withhold chemotherapy based on molecular profiling, including both a decreased and an increased proportion with such treatment, making evidence-based cost saving calculations difficult. The gene expression assay itself is performed on tissue taken from standard surgery. Therefore, the use of such tests will not put patients at risk of additional physical harm or pain. Nevertheless, given the evidence compiled in this HTA, there may be a risk of a false sense of security when relying on genetic tests. On the other hand, physicians and patients may be more comfortable with chemotherapy decisions when faced with an internationally used “objective” test result. However, comfort aspects were not evaluated in the present review. Further, we did not evaluate the added value of a gene expression test to predict recurrence, when performed in addition to the standard care procedure in which clinical risk of recurrence is assessed with established methods. |
Systematic literature review (Medline, Embase, Pubmed, the Cochrane Library, PsycInfo, HTA-databases; critical appraisal, ongoing research | Study design: Randomised controlled trials Non-randomised controlled studies Systematic reviews published 2016- Case series, before-after gene expression profile if ≥ 100 patients Language: English, Swedish, Norwegian, Danish Publication date: 2002- |
wrong population; poorly defined population; systematic review: poorly defined population/studies with signficant clinical risk; wrong comparison; cost-effectiveness study; reports two different time periods; economic analysis; Wrong C and O; Comparison missing; | Link accessed 2023-03-19. | https://www.sbu.se/sv/publikationer/regional-hta/genuttrycksprofil-for-beslut-om-adjuvant-cytostatikabehandling-vid-hormonkanslig-her2-negativ-brostcancer/ |
| 2019 | VG | Utvärdering av trabekulärt benmönster i tandröntgenbilder för prediktion av benfrakturrisk [Evaluation of trabecular bone patterns in dental x-ray images for predicting bone fracture risk] | Professor, Department of Behavioural and Community Dentistry, Institute of Odonotology, Sahlgrenska Academy | Adults without diagnosed osteoporosis | 1: Analysis of
trabecular pattern in an intraoral radiograph 2: Analysis of trabecular pattern in a panoramic radiograph |
1: Dual-energy X-ray
absorptiometry (DXA) value 2: Fracture risk assessment tool (FRAX) score |
Critical for decision
making: Fracture prediction. Important for decision making: Test sensitivity
and specificity for osteoporosis defined as with DXA T-score ≤ -2.5. Less important for decision making: Risks and/or complications (not related to radiation) |
Can analysis of trabecular bone pattern in an intraoral radiograph and/or panoramic radiograph predict fracture risk in adults without diagnosed osteoporosis, compared with DXA or FRAX? | Based on low certainty of evidence (GRADE: 2/4), trabecular bone evaluation on dental radiographs may provide a technique to predict fracture in adults without prior diagnosed osteoporosis. It is uncertain whether digital image analysis of trabecular bone correlates to DXA BMD T-score ≤ -2.5. Very low certainty of evidence (GRADE: 1/4). The potential benefits of fracture risk assessments based on dental radiographs must be weighed against an increase in time consumed for assessment of dental radiographs, a growing number of referrals to DXA, as well as false positive and negative test results. In addition, information on the prevalence, test sensitivity and specificity for fracture prediction is pivotal regarding the economic consequences of the technology. | Time frame for the
putative introduction of the new health technology Currently we are mainly working with secondary fragility fracture prevention, since osteoporosis is most commonly suspected only after an individual already has sustained a fracture. With the new technology we would aim for primary prevention – i.e. to identify patients before their first fracture. Introducing a new fracture prediction method may take a long time. Present use of the technology in other hospitals in Region Västra Götaland Evaluation of trabecular bone pattern on dental radiographs for the purpose of assessing osteoporosis-related fracture risk is presently not used in clinical practice in Region Västra Götaland, nor elsewhere to our knowledge. The guidelines from the National Board of Health and Welfare today recommend that when osteoporosis is suspected, the healthcare services should assess the fracture risk by FRAX and, if necessary, conduct a DXA (Socialstyrelsen, 2014). Consequences of the new health technology for personnel A majority (about 80-85%) of older adults make regular visits to their dental care clinics. Today dental intraoral (periapical) radiographs are already used as a complement to the examination of the teeth and the alveolar bone. A closer communication and collaboration between the dental care clinics and the medical professions, in the first line Primary Health Care Centres, will be necessary if the new technology is introduced and when osteoporosis can be suspected from evaluation of the radiographs. If individuals with sparse bone structure on dental radiographs are referred for evaluation to Primary Health Care Centres, there will be an increase in the number of visits, DXA screenings, and blood tests to exclude secondary osteoporosis. The need for DXA should first be assessed based on medical history, symptoms and FRAX-score. Early identification of individuals with osteoporosis would enable doctors to treat causes of secondary osteoporosis or initiate bone-strengthening medication timely, thereby preventing a number of osteoporosis-related fractures. A screening visit, including clinical examination and reviewing the medical history and possible symptoms of the individual, may limit the need for DXA screenings. Consequences for other clinics or supporting functions at the hospital or in the Region Västra Götaland A more widespread use of dental radiographs for prediction of fractures is likely to increase the demand for resources in the Primary Health Care Centres in the short term. Also, a possible organisational challenge is the need of communicating information for several patients between dental- and primary care. However, in the long term, introduction of the new technology intends to increase the detection and treatment of osteoporosis. This would be expected to include health improvements in patients suffering from osteoporosis as well as a better health-related quality of life, together with a greater functional ability and a reduced number of fractures (Socialstyrelsen, 2014). For health care, the preventive work by dental and primary care would aim to reduce the number of fractures that need to be treated in orthopaedic surgery and rehabilitation. |
Present costs of
currently used technologies The current technologies used for identifying
patients at risk for osteoporotic fracture are FRAX and BMD measurement using
DXA, with costs of about 1,500 SEK per physician visit including a FRAX, and
an additional 1,000 SEK per DXA (which requires the associated visit, thus a
total cost of 2,500 SEK for DXA measurement). The intervention (dental intraoral radiographs) is intended to substantially increase the number of analysed individuals, which implies that for the large mass of individuals analysed, there is no current alternative technology used and thus no associated costs. Initially, the intervention will therefore be cost-increasing compared to the current technology. At a second stage, analyses of dental radiographs for fracture prediction, earlier diagnosis and treatment could potentially reduce the costs associated with hip and other fractures. Model of the economic consequences of the new technology Figure 1 shows a simple model of the economic consequences of introducing dental intraoral radiographs with the associated resource use (costs) in each path of the model. In our analysis we assume a situation in which trabecular bone pattern assessment in dental radiographs would be implemented for the population aged 60 and above in Region Västra Götaland. The first event is the additional time spent for analysis of the dental intraoral radiograph, which is estimated to consume approx. 5 minutes of dentist time per screening, and if a patient at risk is identified an additional 10 minutes of dentist time to write a referral. The dentist time cost is based on the average wage of dentists including social fees and mandatory (for the employer) retirement savings, i.e. the full market price per dentist hour. For an individual with a referral, additional costs will result due to a primary care visit, lab tests, and potentially also a DXA. If treatment is initiated, the drug treatment regimen includes Alendronate or Zoledronic acid and Calcium with Vitamin D. Finally, an important aspect from an economic perspective is the potential savings that may materialise if currently untreated individuals with osteoporosis are identified and provided preventive treatment. Fractures, especially hip fractures, come with a substantial health care cost, and bone-active treatments have been shown to reduce the risk of hip and other fractures. The challenge with an economic analysis of introducing dental intraoral radiographs is that for many of the relevant epidemiological and clinical variables there are great uncertainties regarding the magnitude of the effects, for example: • What is the prevalence of currently unidentified osteoporosis patients that could potentially be diagnosed and treated based on introducing dental intraoral radiographs? • What is the sensitivity and specificity of the dental intraoral radiographs for identification of osteoporosis? • What is the risk reduction in terms of fewer incident fractures for patients who would receive drug treatment? Considering the uncertainties, we present the economic consequences both as intervals including 95% of the most likely outcomes as well as the result in different scenarios. + cost per reduced fracture; + possibiltiy to adopt and use the new technology within the present budget; + available economic evaluations or cost advantages/disadvantages |
For patients
diagnosed with osteoporosis, currently available treatments have the
potential to improve health-related quality of life and longevity. However,
implementing the proposed new test method, with analyses of intraoral
radiographs, will lead to increased referrals from dental care to primary
care, more healthcare visits and laboratory tests. This could affect the
availability of primary care for other medical conditions. For dental health
care providers, implementing the new method would add another diagnostic task
to the ordinary dental examination which may lead to inappropriate
prioritisations. Due to the potential harmful effects of ionizing radiation, every radiographic examination must be justified (one extra intraoral radiograph with effective dose of <1.5uSv (Ludlow, 2008), is comparable to 1 day of natural background radiation). If one assumes that assessment of trabeculation is performed on already existing radiographs, the proposed method will not add any extra exposure, and it would be valuable to be able to utilize the information obtained from dental radiographs for an additional purpose, such as prediction of fracture risk. What are the risks, from an individual perspective, given a false positive assessment of osteoporosis? This question is highly dependent on how these individuals will be taken care of in the public health care system. Would it add further, unnecessary, laboratory tests and/or examinations? Regarding radiation risk, the exposure to radiation from a BMD examination using DXA leads to an effective radiation dose in the range of 2.4-13.3μSv (i.e. 0.0024-0.013 mSv), depending on equipment, region and tissue weighting factors used (Blake et al., 2006). This radiation dose is minuscule in relation to the annual mean radiation dose in Sweden of 2.4 mSv (for non-smokers) (Andersson, 2007). The radiation dose from one intraoral dental radiograph is about 0.01 mSv (Andersson, 2007). In Sweden DXA examinations are conducted based on medical history and clinical examination and thus, only individuals at risk for disease are examined. Another issue to be considered is how information given by a dentist could affect the psychological well-being of an individual, who came for an ordinary dental examination, but got unexpected information about a hypothetical diagnosis of osteoporosis and then must wait several months for a final assessment regarding this diagnosis. The benefit of the new prediction method for fractures (or osteoporosis) in dental care may be clear given the high number of older individuals/patients attending dental care on a regular basis. The method does not discriminate between gender, ethnicity or age, thus not violating ethical principles in health care, but individuals that do not attend to dental check-ups on a regular basis would be missed. |
Systematic literature search. Medline, Embase, Cochrane Library, HTA-databaser. | Study design: Systematic reviews Randomised controlled trials Cohort studies Case series ≥ 500 patients Language: English, Swedish, Danish, Norwegian, Finnish Publication date: 1990 |
Wrong I, Wrong O, Wrong P, Duplicate material, Case series not reporting risks or complications, data not extractable. | Link accessed 2023-03-19. | https://www.sbu.se/sv/publikationer/regional-hta/utvardering-av-trabekulart-benmonster-i-tandrontgenbilder-for-prediktion-av-benfrakturrisk/ |
| 2019 | Sydöstra | Embolisering av prostataartären som behandling vid prostatahyperplasi [Embolisation of prostate artery as treatment for prostate hyperplasia] | Not stated. | Patienter med LUTS p.g.a. förstorad prostata. | Behandling med embolisering av prostataartären. | Konventionell transuretral prostataresektion. | International Prostate Symptom Score (IPSS), The International Index of Erectile Function (IIEF), Quality of life, kostnadseffektivitet, biverkningar, vårdtid. | Vetenskaplig evidens för embolisering via prostataartären som behandling vid förstorad prostata | 9. Resurser och
organisation Finns det resursmässiga och/eller organisatoriska begränsningar som kan påverka vilka som får tillgång till åtgärden eller som kan leda till att annan vård ges mindre utrymme om åtgärden används? Man kan inte helt utesluta risken för undanträngning på röntgenklinikerna. |
8.
Kostnadseffektivitet Är balansen mellan åtgärdens kostnader och effekter rimlig? Det saknas studier av kostnadseffektiviteten av införandet, men baserat på tillgängliga studier förefaller PAE kostnadseffektivt för den genomsnittliga patienten men speciellt för patienter med samsjuklighet. En studie har undersökt olika behandlingsalternativ (32). Den är en retrospektiv, ifrån USA och följde patienter med BPH som genomgick PAE (n=70) eller TUR-p (n=86) under 2014. Grupperna var inte identiska, bland annat avseende ålder där patienterna som genomgick PAE hade en medelålder på 64 år och de som genomgick TUR-p var 71 år, vilket innebär stor risk för bias. Beräkningen visade att antal dagars inläggning sjönk från 1,38 med TUR-p till 0,125 med PAE. Kostnadsberäkningarna görs ifrån ett sjukvårdsperspektiv och visar signifikant lägre kostnad för PAE än för TUR-p (cirka 16 000 kronor för PAE jämfört med cirka 52 000 kronor för TUR-p). Även om kostnaderna ifrån studien ovan inte är direkt överförbara till svenska förhållanden förefaller det rimligt att slutsatsen att PAE leder till kortare vårdtid och besparade resurser för hälso- och sjukvården håller även i Sverige. Studien kan dock inte besvara vad som är kostnadseffektivt då den inte inkluderar effektmått (vilket inte heller var syftet med studien). Det finns goda chanser att PAE är en kostnadseffektiv behandling (till följd av lägre kostnader och färre biverkningar) men kostnadseffektiviteten påverkas i hög grad av patientens särskilda förutsättningar. Därmed är det av värde att båda behandlingsalternativen finns tillgängliga. |
Hur påverkar åtgärden patienters hälsa i termer av livskvalitet och livslängd; Om det saknas vetenskapligt underlag om åtgärdens effekt, finns det etiska och/eller metodologiska problem med att bedriva fortsatt forskning för att förbättra det vetenskapliga underlaget?; Vilken svårighetsgrad har det tillstånd som åtgärden syftar till att åtgärda?; Hur påverkar åtgärden tredje parts hälsa?; Jämlikhet och rättvisa; autonomi; integritet; kostnadseffektivitet; resurser och organisation; professionella värderingar; särintressen; långsiktiga etiska konsekvenser. | Literatursökning: PubMed. | Selection based on relevance. | Not stated. | Link accessed 2023-03-19. | https://www.sbu.se/sv/publikationer/regional-hta/embolisering-av-prostataartaren-som-behandling-vid-prostatahyperplasi/ | |
| 2019 | Stockholm & Gotland[4] | Behandling med tyngder på fötter/vader vid idiopatisk tågång hos barn [Treatment with weights on feet/ankles for idiopathic toewalking in children] | Barhälsovårdsöverläkare, Region Stockholm. | Barn som går på tårna utan samtidigt neurologiskt eller muskulärt tillstånd | Tyngdbehandling för att mekaniskt motverka tågång | Annan behandling eller ingen behandling alls | Normaliserat gångmönster, bedömt med gånganalys (i s.k. gånglaboratorium), visuellt eller efter föräldrarapport. | Är behandling med tyngder på fötterna effektiv vid tillståndet idiopatisk tågång hos barn? | Idiopatisk tågång är
ett vanligt tillstånd där aktuella studier visat att tågången spontant (utan
någon behandling) försvinner hos 80% av alla barn när de följts fram till 10
års ålder. För de flesta upphör tågången redan under de första 5,5 åren. En
liten andel av alla tågångare föds med korta hälsenor; för denna undergrupp
kan hälseneförlängning utföras vid ca 5–8 års ålder (2). I denna HTA-sammanställning identifierades inga studier som utvärderat tyngdbehandling vid idiopatisk tågång. När andra tillstånd uteslutits och diagnos säkerställts är därför en lämplig strategi, ur såväl individ- (barn- och föräldra-) som resursperspektiv för vården, att invänta att tillståndet spontant går över, åtminstone tills barnet är 5,5–10 år. Ekonomiskt minskar en sådan strategi kostnader för onödvändig vård inklusive föräldrafrånvaro bekostad av socialförsäkringen. |
Ekonomiskt minskar en sådan strategi kostnader för onödvändig vård inklusive föräldrafrånvaro bekostad av socialförsäkringen. | För det enskilda
barnet innebär all behandling utom hälseneförlängning, aktuell enbart för ca
7%, upprepade kontakter med vårdinstans, dagliga tidskrävande och för barnet
ofta obehagliga övningar eller terapistunder. För barnet kan det också
innebära oönskad frånvaro från skola eller förskola. För barnets
vårdnadshavare innebär en ev. behandling frånvaro från arbete samt därmed
associerade kostnader. Det är således etiskt olämpligt utifrån rådande kunskapsläge att behandla ITW med tyngder på fötter. |
Litteratursökning utfördes av informationsspecialist i PubMed, Cochrane library, AMED och Pedro. Sökorden; idiopathic AND toe walking AND treatment AND English identifierade 4 randomiserade kontrollerade studier; ingen av dem utvärderade behandling med tyngder. Specifik sökning med sökorden; idiopathic AND toe walking AND ("ankle weights" OR “ankle weight”) identifierade inga studier. Ett pågående projekt finns registrerat i Cochrane sedan 2016 där interventioner vid ITW utvärderas. | Selection based on relevance. | Not stated. | Yttrande. Link accessed 2023-03-19. | https://www.sbu.se/sv/publikationer/regional-hta/behandling-med-tyngder-pa-fottervader-vid-idiopatisk-tagang-hos-barn/ | |
| 2019 | Stockholm & Gotland[5] | Effekt av funktionell elektrisk stimulering (FES) jämfört med en ankel-fot-ortos (AFO) vid droppfot [Effect of functional electrical stimulation (FES) compared to ankle-foot orthosis (AFO) for foot drop] | Medicinsk sakkunnig, avd. För samverkan och stöd Närsjukvård, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. | individer med droppfot efter en CNS påverkan, t ex stroke eller CP | funktionell elektrisk stimulering av underben | ankel-fot-ortos, AFO eller ingen behandling | gånghastighet under användande och gånghastighet en tid efter avslutat användande | Har FES, t ex av märket WalkAide någon effekt vid droppfot eller bensvaghet efter stroke/CP och är den bättre eller sämre än standardbehandling med AFO eller så kallad skena? | Befintlig evidens kan ej påvisa någon skillnad i kvantifierbar effekt mellan AFO och FES. Kostnadsberäkningen och jämförelsen av antalet timmar personalresurser är avsevärt mycket lägre för AFO. Alltså kan inte FES förskrivning anses vara ett kostnadseffektivt alternativ och är alltså ej motiverat i dagsläget. Detta kan förändras vid en förändring av evidensläget alternativt en förändrad prisbild. | Inom Region Stockholm drabbas
cirka 4 000 personer årligen av stroke. Efter cirka ett år lever ca 75% eller
3 000. Av dessa kommer ca 20–25% eller 600–750 stycken att ha utvecklat
droppfot. Förskrivning av AFO görs idag via läkare, sjukgymnast eller arbetsterapeut
och tillverkas därefter av ortopedtekniker. I Stockholm finns ortopedtekniska
verkstäder med kontrakt med SLL och goda förutsättningar att utprova,
tillverka och anpassa AFO för den aktuella gruppen. Ett användande av en FES kräver aktivt utprovande och inställning/programmering av produkten av utbildad personal. |
Då den vetenskapliga litteraturen ej påvisat någon mätbar skillnad i effekt mellan AFO och FES finns det inget underlag eller relevans för en hälsoekonomisk analys. I stället har AFO och FES utvärderats genom kostnadsberäkning och en jämförelse av antalet timmar personalresurser. Eftersom FES-systemen ej förskrivs inom Region Stockholm finns det i dagsläget inget totalt pris för en FES-systems förskrivning, därav utvärderas personal- resurser i antalet timmar och ej som en kostnad. | Inom Region Stockholm drabbas
cirka 4 000 personer årligen av stroke. Efter cirka ett år lever ca 75% eller
3 000. Av dessa kommer ca 20–25% eller 600–750 stycken att ha utvecklat
droppfot. Förskrivning av AFO görs idag via läkare, sjukgymnast eller arbetsterapeut
och tillverkas därefter av ortopedtekniker. I Stockholm finns ortopedtekniska
verkstäder med kontrakt med SLL och goda förutsättningar att utprova,
tillverka och anpassa AFO för den aktuella gruppen. Ett användande av en FES kräver aktivt utprovande och inställning/programmering av produkten av utbildad personal. De AFO som används idag är i form av droppfotsskena, diktusband samt en s.k. toe-off. Kostnaderna för dessa ligger mellan 925–6 046 kr och ortosen kan förväntas hålla i ett flertal år. För att förse en patient med denna typ av hjälpmedel kan man förvänta sig en insats bestående av ortopedingenjör nybesök (60 min), leveransbesök (30 min), justeringsbesök (30 min) samt uppföljningsbesök (30 min). Om inget tillstöter kan man därefter förvänta sig ett uppföljningsbesök en gång per år. Kostnaderna för denna personalinsats är redan inkluderade i produkten/systemets listpris. Det finns ett flertal FES-system på den svenska marknaden idag, med en varierande grad av anpassningsmöjligheter och levererade resultat. Kostnaderna för dessa system ligger mellan 24 927–82 206 kr med en garantitid på 2 år. Utöver kostnaden för själva systemet tillkommer förbrukningskostnader i form av manschetter och elektroder, dessa kostnader ligger mellan 1 890–7 356 kr per årsförbrukning. De mer avancerade systemen kräver mer personalresurser vid utprovning och justering i form av ortopedingenjörer. Detta då det krävs ingående kunskap gällande anatomi, biomekanik och gånganalys samt kunskap i hur systemen skall hanteras när det gäller inställningar i relation till patientens förutsättningar (t ex pronation/supination/spasticitet). För att förse en patient med ett mera avancerat FES-system kan man förvänta sig en insats bestående av utprovning av ortopedingenjör (3 timmar) samt uppföljningar med justering (3–4 timmar). Uppföljningar med justeringar sker då patienten får ett förväntat ändrat gångmönster, efter dessa justeringar sker en årlig uppföljning. |
Litteratursökning. | Selection based on relevance. | Not stated. | Mini HTA. Link accessed 2023-03-19. | https://www.sbu.se/sv/publikationer/regional-hta/effekt-av-funktionell-elektrisk-stimulering-fes-jamfort-med-en-ankel-fot-ortos-afo-vid-droppfot/ |
| 2019 | Stockholm & Gotland[6] | Airsonett vid svårt atopiskt eksem [Airsonett (laminary airflow) for severe atopic eczema] | Medicinsk sakkunnig, överläkare, avdeln. För närsjukvård, häslo- och sjukvårdsförvaltningen | Barn och unga med svårt atopsikt eksem | Luftrening med laminärt luftflöde, Airsonett, medicinteknisk produkt. | Standardbehandling vid svårt eksem, steroider, antibiotika, per oral immunsuppremerande behandling. | Svårighetsgrad av eksem, t.ex. med SCORAD-index, HRQoL mätverktyg, reducerat användande av immunosuppression, förändringar i sjukvårdskontakter. | Fungerar Airsonett på indikation atopiskt eksem hos framförallt barn? | Vetenskapligt underlag saknas för att kunna avgöra om temperaturreglerat laminärt luftflöde, TLA, (en form av laminär luftrening) är en effektiv behandling vid svårt atopiskt eksem. Det finns en kunskapslucka och mer forskning behövs. | Not stated. | Behandling med TLA, vid allergisk astma, innebär en måttlig till hög kostnad per vunnet kvalitetsjusterat levnadsår jämfört med inaktiv luftrening (viss evidens). | Not stated. | Litteratursökning i Pubmed. | Not stated. | Case study (N=1) | Mini HTA. Link accessed 2023-03-19. | https://www.sbu.se/sv/publikationer/regional-hta/airsonett-vid-svart-atopiskt-eksem/ |
| 2019 | Skåne | Ultraljud vid akuta skrotala symptom - kan antalet skrotala explorationer minska? [Ultrasound for acute scrotal symptoms - can the number of scrotal explorations be reduced?] | verksamhetschefer, VO, bild och funktion, urologi, barnkirurgi och neonatalvård | Patienter med akuta skrotala symptom | Klinisk undersökning med eller utan score och kompletterande ultraljud med färgdoppler | Klinisk undersökning med eller utan score | 1: Mortalitet; 2: Narkoskomplikationer (pneumoni, intubationsskador etc); 3: Fertilitet i vuxen ålder; 4: Missade testikeltorsioner; 5: Andelen negativa skrotala explorationer; 6: Sensitivitet och specificitet för att med ultraljud diagnostisera epididymit, torkverad Morgagnis hydatid och testikeltorsion. | Kan antalet skrotala explorationer bland patienter med akuta skrotala symptom minskas utan att antalet missade testikeltorsioner ökar om den kliniska undersökningen kompletteras med ultraljud skrotum? | Denna HTA-rapport visar att patienter med akuta skrotala symptom dels handläggs av flera olika specialiteter på SUS och dels handläggs på olika sätt i Lund och Malmö. Förändrade rutiner för användande av ultraljud skrotum skulle innebära en ökning av antalet ultraljudsundersökningar, och ett behov av att öka tillgängligheten till ultraljud utanför kontorstid. Ett införande i rutindiagnostiken bör åtföljas av ett samtidigt systematiskt införande av ett kliniskt scoringsystem. | interaktion med
verksamheter: - kräver nya rutiner I akutvård, - kräver mer ultraljudresurser, - akuta explorationer förväntas minska, - utbildningsinsatser krävs, - påverkar främst akutvård. Implementering: - krävs anpassade rutiner, - delaktigt ledarskap, - facilitators, alla berörda i verksamheten, - uppföljningsplan saknas i dagsläget. Förslag finns. |
- ökade ultraljud, minskade explorativa
operationer, - begränsad kostnadsökning m möjlighet besparingar I operation, - ingen kostnadseffektivitetsanalys har genomförts här, |
etiska risker och
påverkan: - missad testikeltorsion ej acceptabel, - sövas medför risker, - jourtid är kostsam, - kräver mer ultraljudpersonal, - om det finns säkrare diagnostik än sövning bör det övervägas, |
Litteratursökning i HTA-databaser, Medline, Embase, Pubmed, Cochrane library. | Publicerat från 2000, språk: engelska/skandinaviska språk, inga fallbeskrivningar (case reports), PICO omfattar endast patienter med akuta symptom. | - låg studiekvalitet (viktiga kliniska data
saknas), - inte relevant, retrospektiv, fel population, - inte relevant, - inte relevant, retrospektiv, - inte relevant fel metod, - inte relevant, fel population. |
Link accessed 2023-03-19. | https://www.sbu.se/sv/publikationer/regional-hta/ultraljud-vid-akuta-skrotala-symptom---kan-antalet-skrotala-explorationer-minska/ |
| 2019 | Skåne | Värdet av endoskopi och videofluoroskopi i diagnostiken av sväljningsbesvär [The value of endoscopy and video fluoroscopy for diagnosing swallowing problems] | Verksamhetschefer, kirurgi och gastroenterologi, bild och funktion, neurologi och rehabiliteringsmedicin, specialiserad kirurgi. | Vuxna patienter med sväljningsbesvär | Endoskopi och/eller videofluoroskopi | Tillgänglig referenstest | Mortalitet, Livskvalitet, Nutritionsparametrar, Incidens av pneumoni, Prevalens av KOL, Vårdtid, Diagnostiskt värde (accuracy). | Vilket kliniskt värde och/eller vilken diagnostisk precision (sensitivitet och specificitet) har endoskopi och/eller videofluoroskopi i diagnostiken av sväljningsdysfunktion hos patienter med sväljningsbesvär jämfört med andra diagnostiska metoder? | Analysen visar att
VFS och FUS är kliniskt väl etablerade undersökningar som dokumenteras av en
omfattande vetenskaplig litteratur. Det saknas dock studier som visar att
genomförda undersökningar av dysfagi med VFS eller FUS leder till
interventioner eller omhändertagande som resulterar i objektivt mätbar
patientnytta eller annat mervärde. Även värderingen av metodernas
diagnostiska precision är behäftad med svårigheter på grund av avsaknad av
etablerad definition av sjukdom. Analysen visar att det finns flera diagnostiska studier med medelhög eller hög studiekvalitet. De visar att båda undersökningsmetoderna har god och likvärdig samstämmighet mellan olika bedömare och vid upprepade bedömningar. Informationen från undersökningarna kan också komplettera varandra. I utlåtandet framgår också att utredning av dysfagi i Region Skåne är fragmenterad och uppdelad på flera verksamhetsområden. Bildandet av ett multidisciplinärt centrum inom Region Skåne kan tänkas förbättra patientflöden och göra omhändertagandet mer enhetligt. |
Organisation: - nulägesbeskrivning, - rekommendationer för samordning av vård, - kompetens finns, dock krävs samordning och resursförstärkning, - lokaler krävs för patientorienterad vård, - behov att förbättra vårdkedjan. |
Not stated. | Etik: - obehandlad sjukdom är livshotande, - ställer höga krav och distress på vård samt patient, - vården är fragmenterad. |
Litteratursökning: Medline, Embase, Pubmed, Cochrane Library, Cinahl, Amed och ett antal HTA-databaser. | Språk: engelska och skandinaviska språk, inga fallbeskrivningar (case reports). | A total of 22 articles excluded. Reasons for exclusion: wrong PICO, low quality, letter, | Link accessed 2023-03-19. | https://www.sbu.se/sv/publikationer/regional-hta/vardet-av-endoskopi-och-videofluoroskopi-i-diagnostiken-av-svaljningsbesvar/ |
| 2019 | Skåne | Artroskopisk dekompression vid subakromiellt smärtsyndrom [Atroscopic decompression for subacromial pain syndrome] | Ledningsgruppen för SSVR, verksamhetschefsgruppen i ortopedi | Vuxna (≥18 år)
patienter med långvarigt (≥6 mån*) subakromiellt smärtsyndrom. P1: Kvarstående trots ≥3 månaders fysioterapi (alla varianter). P2: Kvarstående trots ≥3 månaders annan icke kirurgisk terapi, med/utan samtidig fysioterapi. Urval baserat på Nationella medicinska indikationer för axelkirurgi |
ASD med/utan lateral klavikelresektion. | Icke kirurgisk
behandling. C1: Fysioterapi (alla varianter) utan kirurgisk behandling. C2: Annan specificerad behandling med/utan fysioterapi. |
O1: Funktion,
rörlighet, kraft med flera funktionella effektmått, se Appendix 2. O2: Smärta. O3: Hälsorelaterad livskvalitet. O4: Sjukskrivningsmått, återgång till normal aktivitet. O5: Sekundära operationer på grund av: O5a: Alla O5b: Definierad orsak O6: Mortalitet; 30 dagar, 1 år O7: Morbiditet; specificerade: infektion, känselnedsättning, pneumoni m fl O8: Morbiditet; ospecificerade PRIORITERADE UTFALLSMÅTT: funktion, smärta, hälsorelaterad livskvalitet, ogynnsamma händelser. |
Är ASD (med/utan lateral klavikelresektion) effektivare än icke ortopedkirurgiska åtgärder vid subakromiellt smärtsyndrom hos vuxna? | Enligt föreliggande
HTA-rapport finns det vetenskapligt underlag för att ASD inte medför någon
kliniskt relevant fördel jämfört med icke ortopedkirurgisk behandling. Detta
gäller vuxna patienter med subakromiellt smärtsyndrom utan annan strukturell
patologi i skuldran (till exempel AC-artros, förkalkning eller genomgående
rotatorkuffruptur) och för utfallsmåtten smärta, funktion och livskvalitet.
Evidensstyrkan enligt GRADE avseende dessa utfallsmått är begränsad (GRADE: 2/4), på grund av brister i studiekvalitet. |
En implementering av
aktuell evidens för ASD vid subakromiellt smärtsyndrom kan medföra
färre renodlade operationer av denna typ. Operationsresurser och -lokaler skulle då kunna omfördelas till andra patientgrupper. Rimligen kommer behovet av fysioterapi samt ortopedisk öppenvård (genom exempelvis ökat behov av steroidinjektioner) att påverkas då fler patienter kan komma att behandlas icke ortopedkirurgiskt. Men sammanfattningsvis påverkas inte den totala personalstyrkans storlek eller arbetstidsåtgång i nämnvärd omfattning. |
För Region Skåne har
kostnaden för behandling av subakromiellt smärtsyndrom utan operation uppskattats till 7 800 kronor. Behandling med dagkirurgisk operation inom SSVR har beräknats kosta 19 500-21 000 kronor, för en typpatient utan samsjuklighet och vid en komplikationsfri operation. Primärvårdens kostnader för aktuell patientgrupp är inte inkluderade i analyserna. Det bör noteras att många besök äger rum på denna vårdnivå. Rättvisa jämförelser mellan ovanstående sydsvenska och internationella kostnader är vanskliga då sjukvårdssystemen är olika. |
Vetenskaplig
utvärdering görs på gruppnivå och därmed kan de vetenskapliga resultaten
inte direkt överföras för specifik behandling av enskilda individer. Avsteg från generella riktlinjer kan därför ibland vara nödvändiga. Dokumentation kring anledningen för avsteg bör alltid göras och patienten skall alltid i det enskilda fallet få adekvat information om förväntat utfall samt rådande evidensläge. Även om denna analys är generell till sin natur gäller den i synnerhet för behandlingar som ASD. |
Litteratursökning: Medline, Emase, Pubmed, Cochrane Library, PEDro och ett antal HTA-databaser. | Orginallitteratur, systemtatiska översikter på svenska, danska, norska, engelska, tyska, franska, publicerade efter 2000. Granskning gjord på RCT, kohortstudier med kontrollgrupp > 25 patienter per arm, och större registerstudier. Fyra studier av medelhög kvalitet inkluderades. | Anledningar: low quality, follow-up study, Wrong PICO, | Link accessed 2023-03-19. | https://www.sbu.se/sv/publikationer/regional-hta/artroskopisk-dekompression-vid-subakromiellt-smartsyndrom/ |
| 2019[7] | CAMTÖ | Positivt uttryck för PD-L1 genom testning med McAb SP263 inför immunoterapi vid icke-småcellig lungcancer [Positive expression of PD-L1 through testing with McAb SP263 prior to immunotherapy for non-small cell lung cancer] | Not stated. | Patienter med NSCLC | Immunohistokemisk färgning av primärtumör med SP263 | Olika antikroppar, ingen begränsning vad gäller olika patientgrupper | Andel med positivt uttryck för PD-L1, TPS | Hur starkt är uttrycket av PD-L1 vid färgning med Mcab SP263 vid NSCLC? Detta var vår huvudfrågeställning och utgångspunkt. | Litteraturen var
svåröverskådlig, få artiklar påträffades, de patientgrupper som undersökts
var sinsemellan mycket olika och andelen som hade ett starkt positivt resultat varierade stort. Inga säkra slutsatser kunde dras men variationen i andel positiva resultat antyder att det är svårt att standardisera metoden och behovet av att identifiera bättre markörer eller sätt att ta reda på vilka patienter som har mest nytta av immunterapi. Eftersom immunhämmarna är en mycket kostsam behandling, och också kan ge upphov till allvarliga biverkningar är det angeläget att följa upp området vidare. |
Not stated. | Not stated. | Not stated. | Literatursökning på PubMed och Embase. | Inklusion:
primärstudier avseende NSCLC, färgade med SP 263, år 2017-2018,
Engelska. Exklusion: systematiska reviews, editorials, letters, case reports, andra cancerformer än NSCLC, förgning med andra antikroppar. |
A total of 77 articles excluded. Reasons for exclusion: wrong antibody (N=51), wrong publication type (N=10), not relevant (N=9), missing information (N=7). | Kartläggning. Link accessed 2023-03-19. | https://www.sbu.se/sv/publikationer/regional-hta/positivt-uttryck-for-pd-l1-genom-testning-med-mcab-sp263-infor-immunoterapi-vid-icke-smacellig-lungcancer/ |
| 2019 | CAMTÖ | SMS-larm till lekmän vid hjärtstopp utanför sjukhus [SMS-alarm for laypersons during heart failure outside of the hospital setting] | HSL, Region Örebro Län | Personer med hjärtstopp utanför sjukhus | SMS larm till lekmän med
självskattad hjärt-lungräddning (HLR)-kompetens som anmält sig till en applikationstjänst |
Sedvanlig vård, dvs. HLR ges vid
ankomst av ambulans/blåljuspersonal och av personer som bevittnat händelsen/spontant befinner sig i närheten |
Överlevnad, tid till start av HLR | Innebär ett system byggt på sms-larm till volontärer för påbörjande av hjärtlungräddning till bättre överlevnad vid hjärtstopp utanför sjukhus i Region Örebro län? | En korrekt utförd studie
påträffades och den visade ingen säker effekt av extra larm till lekmän vid
hjärtstopp utanför sjukhus. Med den goda kunskap om hjärtlungräddning och den beredvillighet som finns bland den svenska allmänheten att hjälpa till är det troligen svårt att förkorta tiderna till start av hjärtlungräddning ytterligare. Det är oklart om resultatet skulle varit annorlunda i exempelvis extrem glesbygd och det kan inte heller uteslutas att framtida studier kan komma till annan slutsats då kunskapsläget baserar sig på enbart en studie. Resultat från flera studier, bl a kring värdet av tillgång till hjärtstartare väntas dock inom kort. |
Not stated. | - tillgängliga utvärderingar: inga, - nuvarande kostnader I HSV. - förväntade konstnader med ny teknik. - investeringskostnader. - värt att införa? - finns möjlighet att genomföra med nuvarande HSV budget. |
- ingripande vid hjärtstopp kan vara
traumatiskt, spec om återupplivning misslyckas. - tar altruism i anspråk. - närvaro av vittnen med tillräcklig kunskap anses viktigast I dagsläget. - god evidens är ett prioreringsetiskt viktigt krav. |
Litteratursökning. Pubmed, Embase, Cochrane Library. | Inklusion:
svenska/engelska/tyska, ingen begränsning på publikationsdatum eller
studiedesign. Exklusion: Ledare, kommentarer, kongressabstrakt, fall-rapporter, brev eller systematiska översikter. |
En holländsk observationsstudie, inteventionen skiljer sig från den svenska studien. | Link accessed 2023-03-19. | https://www.sbu.se/sv/publikationer/regional-hta/sms-larm-till-lekman-vid-hjartstopp-utanfor-sjukhus/ |
| 2019 | CAMTÖ | Röntgenbehandling vid hudcancer och basaliom [X-ray treatment for skin cancer and basaliod carcinoma] | Not stated. | Äldre personer med
basaliom/non-melanoma skin cancer, som på grund av samsjuklighet där framförallt utsättande av exempelvis blodförtunnande läkemedel utgör en medicinsk risk, och/eller personer som av en lång rad olika skäl bedöms vara svåropererade |
eBT, radioterapi ”kontorsversion” med rörspänning 50-100 kV | Kirurgi samt topikalbehandling (aldara, efudix) | Tumörfrihet både på kort och
lång sikt, komplikationer, kosmetiskt resultat, kostnad per tumör |
Denna fann en översiktsartikel och åtta primärstudier där två rapporterar resultat från över 1000 behandlingar. Artiklarnas resultat är generellt positiva med recidivfrekvenser om 1-2 % vid ett års uppföljning vilket förefaller jämförbart med andra behandlingstyper. Biverkningarna var milda och det kosmetiska resultatet gott. Studierna är mestadels av typen retrospektiv analys av det patientmaterial man behandlat och randomiserade kontrollerade studier förekommer inte. Uppföljningstiderna är dessutom generellt korta. |
Not stated. | Not stated. | Not stated. | Litteratursökning. HTA-databaser, Medline, Embase. | Inklusion: Systematiska
översikter främst, primärstudier som komplement. Exklusion: Kongressabstract, andra språk än engelska eller skandinaviska språk. |
Reasons for excluding articles: review, same patient cohort as later publication, other type of brachytherapy, wrong focus. | Link accessed 2023-03-19. | https://www.sbu.se/sv/publikationer/regional-hta/rontgenbehandling-vid-hudcancer-och-basaliom/ | |
| 2018 | Sydöstra | Medicinteknisk beskrivning av MiraDry® och medicinsk evidens för behandlingseffekter vid behandling av sjukligt ökad svettproduktion i armhålorna (Axillär hyperhidros) [Medical technological description of MiraDry and medical evidence for treatment effect for treatment of clinically increased sweat production in the armpits (axillary hyperhidrosis)] | Not stated. | Ej definierat enligt PICO (Patienter med axillära hyperhidros) | MiraDry | Ej definierat enligt PICO. | Ej definierat enligt PICO. | Motiverar nuvarande kunskapsläget införande av behandling av axillär hyperhidros med MiraDry mikrovågsbhenandling i den sydöstra sjukvårdsregionen? | Behandling av axillär hyperhydros med MiraDry® vilar på ett otillräckligt medicinskt-vetenskapligt underlag (GRADE: 1/4). Det är av speciellt stor betydelse att undersöka metodens biverkningar och att identifiera sätt att undvika biverkningarna. Rekommenderar begränsad implementering med uppföljning. | Not stated. | Utifrån preliminära beräkningar bedöms MiraDry vara en kostnadseffektiv behandling, med goda möjligheter att vara kostnadsbesparande. | Behandlingar med MiraDry® bör enbart ske efter att patienten blivit noggrant och omsorgsfullt informerad om effekter och risker. Behandlingseffekter och biverkningar efter introduktion av utrustningen bör följas som en del i vetenskapliga studier eller som del i registeruppföljning. Beaktade områden - Påverkan på hälsa: Behovs- och solidaritetsprincipen, Kunskapsluckor, tillståndets svårighetsgrad, påverkan på tredjeparts hälsa, jämlikhet och rättvisa, autonomi, integritet, konstnadseffektivitet. Strukturella faktorer med etiska implikationer: resurser och organisation, värderingar inom berörda professionen, särintressen. Långsiktiga etiska konsekvenser. | Pubmed litteratursökning. | Not stated. | Fel patientgrupp; avsaknad av jämförelsegrupp; kontrollgrupp saknas. | No longer available online. Local copy. | Björn Liljekvist, et al. Medicinteknisk beskrivning av MiraDry och medicinsk evidens för behandlingseffekter vid behandling av sjukligt ökad svettproduktion i armhålorna (Axillär hyperhidros). Sydöstra Sjukvårdsregionen, Juli 12, 2018. |
| 2018 | Sydöstra | Behandling med intermittent pneumatisk kompression vid lymfödem [Treatment with intermittent pneumatic compression for lymphatic edema] | Regionråd | primärt lymfödem, sekundärt lymfödem, lipödem, kvinnor, män, barn, alla åldrar | Behandling med kompressionspump, IPC (Intermittent pneumatisk kompression), eller annan mekanisk/elektrisk kompressionspump. | Behandling med kompressionsstrumpa, manuellt lymfdränage, fysikalisk behandling eller annan behandling | Volym/omkrets av berörd extremitet, ökad patienttillfredsställelse, minskad smärta, ökad rörlighet, minskad risk för ödemkomplikationer, minskat vårdbehov, ökad möjlighet till egenbehandling. | I tillägg till lymfdränage,bandagering/kompression, används intermittent pneumatic compression (IPC). men effekten av denna metod är ej helt klarlagd. | i de studier som vi fann förelåg ingen tilläggseffekt av kompressionspump vid behandling av lymfödem. På basen av de nu publicerade studierna föreligger inget vetenskapligt underlag för att införa IPC i rutinsjukvård. Behandling med högre tryck kan vara av värde men måste studeras mer. | Not stated. | Not stated. | Not stated. | Litteratursökning på PubMed och Embase. Samt, förfrågan om erfarenhet kring använding i regionerna. | Urvalskriterier: språk (engelska, svenska, norska, danska), Controlled trial, randomised controlled trial, systematic review, metaanalysis; publicerad från 2014; uppfyller PICO. | A total of 9 articles excluded. Reasons for exclusion: wrong estting (N=1), wrong publication type (N=1), publication before 2014 (N=6). | Link accessed 2023-03-19. | https://www.regionorebrolan.se/contentassets/5e54ce59043346deaf8094c5999e640a/rapporter-2018/2018.07-behandling-med-intermittent-pneumatisk-kompression-vid-lymfodem-uppdatering.pdf |
| 2018 | Sydöstra | Vetenskaplig evidens för användning av grön laser för transuretral vaporisering av prostata (TUV-p) vid behandling av godartad prostataförstoring [Scientific evidence for use of green laser for transuteral vaporisation of prostate (TUV-p] for treatment of benign prostate enlargement] | Not stated. | Patienter som opereras via uretra för symtomgivande prostataförstoring utan verifierad cancer. | Behandling med green light laser | Jämförelse med TUR-P (transuretral resektion av prostata). Fördelar och nackdelar. | Kostnadseffektivitet, blodtransfusion, poliklinisering, komplikationer, funktion | Vilken vetenskaplig evidens finns för användning av grön laser för transuretral vaporisering av prostata (TUV-p) vid behandling av godartad prostataförstoring. | Ett stort antal studier har publicerats och sammantaget finns det ett måttligt starkt vetenskapligt underlag för att införa TUV-p vid behandling av godartad förstoring av prostata och även använda TUV-p i dagkirurgi under förutsättning att ett optimalt register användes. | Strukturella faktorer med etiska implikationer: resurser och organisation (finansieringsmedel, personal, träning). | Kostnadseffektivitet: Rapporterad QALY i studier. Det finns skäl att anta att ett införande av TUV-p är kostnadseffektivt på lång sikt, men detta har ännu inte bevisats. | Påverkan på hälsa: Kunskapsluckor, Tillståndets svårighetsgrad, påverkan på tredje parts hälsa, jämlikhet och rättvisa, autonomi, integritet, kostnadseffektivitet. Strukturella faktorer med etiska implikationer: resurser och organisation, värderingar inom berörda professioner, särintressen. Långsiktiga etiska konsekvenser. Sammanfattningsvis finns inte stöd för att införande av TUV-p på ett avgörande sätt skulle hota gällande etiska värden. | Litteratursökning. | Not stated. | Not stated. | Link accessed 2023-03-19. | https://www.sbu.se/sv/publikationer/regional-hta/vetenskaplig-evidens-for-anvandning-av-gron-laser-for-transuretral-vaporisering-av-prostata-tuv-p-vid-behandling-av-godartad-prostataforstoring/ |
| 2018 | Skåne | EOS bilddiagnostik vid skolios [EOS imaging diagnostics for scoliosis] | Versamhetschef, VO Ortopedi, SUS | Barn och ungdomar med idiopatisk skolios | EOS-imaging | Standard röntgendiagnostik för skolios | Bättre
operationsresultat vid kirurgisk korrektion av skolios; Färre reoperationer efter kirurgisk skolioskorrektion än vid användning av andra diagnostiska röntgenmetoder inför operationsplanering; Minskad stråldos; Minskad cancerincidens; Färre överbehandlingar med korsett; Högre livskvalitet; |
Kan EOS trots lägre stråldos ge bättre eller samma information om den patologiska anatomin, förbättra planeringen av intervention och ge bättre underlag för prognostisering och uppföljning av patienter med adolescent idiopatisk skolios (AIS) jämfört med nu använda konventionella röntgenundersökningar? | Det saknas jämförande studier som rapporterar direkt patientrelaterade hälsovinster av EOS. Någon evidensgradering av EOS-metoden med GRADE-metodik kan därför inte genomföras. | Interaktion med andra
verksamheter: I investeringsäskandet föreslås att BoF ska äga och drifta
EOS-utrustningen samt ansvara för att bildmaterialet som produceras ges samma
tillgänglighet för verksamheterna som övriga diagnostiska bilder. Personal: Särskild kompetens är en förutsättning för den personal som skall använda EOS och de tillhörande programvarorna. Leverantören tillhandahåller i den aktuella offerten utbildning för berörd personal (Appendix 2). Lokaler: I nomineringsdokumentet föreslås EOS-apparaten placeras inom BoF:s lokaler på SUS-M. Tidsaspekter: Efter ett eventuellt investeringsbeslut skall upphandling, installation och utbildning av berörd personal ske. Överföring av patientströmmar till den nya modaliteten kan därefter direkt påbörjas. Exklusivitet: EOS är i nuläget föranlett av behov inom den högspecialiserade vården av skolioser för vilka metoden primärt bör reserveras. Uppdrag: SUS – Malmö är regionspecialitet för ryggkirurgi. En EOS-investering med kommer att innebära ett ökat uppdrag för VO BoF. |
En hälsoekonomisk
analys av kostnadseffektivitet för EOS jämfört med standardmetod bör beakta
hur diagnostik med EOS påverkar beslut om behandling för den aktuella
patientgruppen. Någon sådan analys har inte kunnat identifieras. En
hälsoekonomisk rapport utifrån NHS-perspektiv (UK) publicerades 2013 (42).
Artikeln är en kostnads-effektivitetsanalys av EOS. Jämförelsen gjordes mot
med den tidens standardundersökningar för diagnostik och uppföljning av
skolioser på barn och ungdomar (slätröntgen med fronto-dorsala och laterala
bilder). Utvärderingen är endast en modellanalys av hälsoförluster orsakade
av joniserad strålning uttryckta som GBP per QALY-förlust. Slutsatserna
beaktar inte effekten av eventuellt förändrade terapier. Författarna beräknar
att hälsoförlusten som orsakas av standard-diagnostik med röntgen är cirka
0,001 QALYs eller 0,4 dagar med full hälsa medan hälsoförlusten orsakad av
EOS® beräknas till 0,00015 QALYs, eller 0,05 dagar med full hälsa. Kostnaden
för EOS beräknades vara ca 20 ggr högre än standardröntgen och slutsatsen i
artikeln blev därför att EOS inte var ett kostnadseffektivt alternativ. Den
rapporterade skillnaden av hälsoförlust mellan de jämförda metoderna kan
bedömas som kliniskt irrelevant på individnivå men bör beaktas på grupp-
eller övergripande populationsnivå. Då det saknas publikationer av direkta hälsoeffekter som följd av den högre bildkvaliteten och simuleringsmöjligheterna från EOS kan hälsoekonomiska analyser tills vidare inte nämnvärt bidra som beslutsunderlag. |
Alla undersökningar som leder till reducerad strålbelastning är önskvärda, motsatsen vore etiskt felaktig. Vidare är det inte etiskt försvarbart att undanhålla patientgrupper den enligt sakkunniga mest informativa undersökningsmetoden. EOS-metoden har potential att minska antalet re-operationer, minskar strålbelastningen hos unga individer och det går att med EOS förbättra selektionen av unga individer inför beslutet om korsettbehandling, kirurgisk behandling eller avvaktande. Korsettbehandling är en plågsam och långvarig intervention för individen som även har psykologisk påverkan på anhöriga. | Pubmed, Medline, Embase, Cochrane Library, literatursökning | Sökord | N=37 exkluderade artiklar p.g.a. "Not relevant, wrong PICO". | Link accessed 2023-03-19. | https://www.sbu.se/sv/publikationer/regional-hta/eos--bilddiagnostik-vid-skolios/ |
| 2018 | Skåne | Preoperativ tvätt med klorhexidin [Preoperative wash with chlorhexidine] | VO kirurgi och urologi, Sund | Not stated. | Not stated. | Not stated. | Not stated. | Är preoperativ tvätt med klorhexidin bättre än utan klorhexidin för att förebygga postoperativa sårinfektioner. | Genomgången av bästa
tillgängliga litteratur visar att inga studier hittills kunnat påvisa någon
övertygande minskning av postoperativa infektioner genom preoperativ tvätt
med klorhexidin. Kvaliteten på litteraturen i ämnet har av författarna av de systematiska översikterna mestadels bedömts som låg. Bristen på högkvalitativa jämförande studier gör det svårt att dra säkra slutsatser. |
Not stated. | Not stated. | Not stated. | Literatursökning av prospektiva randomiserade studier. Embase, Pubmed, Cinahl, CRD, Cochrane Library. En HTA rapport, En Cochrane review. | Not stated. | Not stated. | Link accessed 2023-03-19. | https://www.sbu.se/sv/publikationer/regional-hta/preoperativ-tvatt-med-klorhexidin/ |
| 2018 | Skåne | Test för MMR-proteiner i klinisk rutin vid kolorektal cancer [DNA mismatch repair deficiency tumour testing for patients with colorectal cancer] | tf VC, VO kirurgi och gastroenterologi, SUS | Patienter med nydiagnostiserad kolorectal cancer | Immunhistokemisk analys av MMR-proteiner och konfirmerande tester | Ingen analys av MMR-proteiner | Att identifiera patienter med genetisk predisposition för kolorectal cancer | Är immunhistokemisk testning för MMR-proteiner effektivt för att diagnostisera Lynch syndrom vid kolorectal cancer? | Analysen av den tillgängliga litteraturen visar att immunhistokemiskt test har god förmåga att upptäcka Lynch syndrom, sensitivitet 90 % (95 % CI 84-94), och begränsad förmåga att utesluta Lynch syndrom, specificitet 80 % (95 % CI 64-91). | Interaktion med annan
verksamhet: Patienter med nyupptäckt CRC omhändertas enligt standardiserat
vårdförlopp för cancer i tjocktarm och ändtarm. Anamnes avseende hereditär
cancer enligt ovan tas i första hand inom kirurgi, men även inom onkologi för
de patienter som inte primärt opereras. Vid misstanke om ärftlig cancer
remitteras patienten till klinisk genetik för ytterligare utredning och
rådgivning. Ett införande av screening för Lynch syndrom hos alla patienter med nyupptäckt CRC innebär att alla biopsi- eller operationspreparat testas med IHC-metodik och de med positivt utfall remitteras till klinisk genetik. Detta innebär behov av en utökning av genetiska utredningar. Eftersom flera fall av Lynch syndrom kommer att identifieras kommer också antalet släktingar i behov av genetisk utredning att öka. De immunhistokemiska analyserna kommer efter införd screening att ske på samtliga patologenheter i Skåne (Helsingborg, Kristianstad, Lund och Malmö) för att få ned svarstiderna. Detta ställer krav på harmonisering av analysarbetet mellan laboratorier som använder olikartade protokoll. Genotypningen av BRAF bör fortsatt ske på endast ett laboratorium. Verksamheten bedömer att om genotypning kan ske varannan vecka eller månadsvis kan en tydlig sänkning av kostnaden per analys förväntas. Det ökade arbetet inom två redan belastade laborativa områden kan leda till ett tidigarelagt behov av utökade resurser på personal- och instrumentsidan inom patologin. Den föreslagna screeningen motsvarar dock i sig en relativt liten del av det totala årliga antalet analyser (under 5 % för den molekylära patologin och väl under 1 % för immunhistokemin). |
Hälsoekonomiska modellanalyser talar för att reflextestning kan vara kostnadseffektiv om betalningsviljan är cirka 230 000 kr per kvalitetsjusterat vunnet levnadsår. Den hälsoekonomiska bedömningen pekar på att kostnaderna i Region Skåne för immunhistokemiskt test och konfirmerande test inom klinisk patologi ökar från dagens en miljon kronor till tre miljoner kr vid införande av reflextestning. Till detta kommer ökande kostnader för rådgivning, genetiska analyser och uppföljningsprogram. | Analysen görs på patienter vilket kan få effekt för anhöriga som inte är tillfrågade. Vid införande av rutinmässig IHC-testning behöver verksamheterna försäkra sig om att patienter med CRC informeras om de möjliga konsekvenserna av testet för dem själva och anhöriga. Vårdgivaren ska utforma ett strukturerat omhändertagande och diskussion om eventuell genetisk testning bör ske tillsammans med adekvat utbildad vårdpersonal. | Literatursökning i Pubmed, Embase och HTA-databaser. | Yes. | Yes. | Link accessed 2023-03-19. | https://www.sbu.se/sv/publikationer/regional-hta/test-for-mmr-proteiner-i-klinisk-rutin-vid-kolorektal-cancer/ |
| 2018 | Dalarna | Bör LD (Landstinget Dalarna) möjliggöra användning av det digitala vårdsystemet Previct Alkohol? [Should County Council Dalarna enable use of the digital care system Previct Alcohol?] | Primärvården i Orsa | Patienter i primärvården med alkoholberoende som behöver stöd och hjälp med reduktion av alkoholkonsumtion och återfallsprevention. | Tillägg i behandlingen med den digitala applikationen Previct Alkohol | Gängse vård inom primärvården med mottagningsbesök, nykterhetskontroller, beteendeterapi och stödjande samtal | Reduktion av alkoholkonsumtion och reducerat antal återfall i alkoholmissbruk. | Bör LD möjliggöra användning av det digitala vårdsystemet Previct Alkohol? | Det finns ett
otillräckligt vetenskapligt underlag för att specifikt värdera om tillägg med
Previct Alkohol medför fördelar jämfört med endast standardbehandling. · En registrerad randomiserad studie som specifikt utvärderar behandlingseffekt av Previct Alkohol är avslutad, men publicerade resultat saknas. Publikation väntas inom kort. · Det finns evidens av måttlig styrka för att användande av digitala applikationer (generellt som modalitet), jämfört med ingen behandling, kan minska alkoholkonsumtionen hos patienter med alkoholöverkonsumtion. · Baserat på ett litet antal studiepatienter påvisades i systematiska översikter ingen skillnad i alkoholkonsumtion när digital intervention jämfördes med vanlig vård. Evidensunderlaget graderades dock som lågt. · Betydande heterogenitet med inklusion av många olika digitala modaliteter och bias i tillgängliga studier gör att effekterna av digital intervention kan vara svårvärderade. · Heterogeniteten i tillgängliga studier kan innebära att resultaten från meta-analysen inte nödvändigtvis är överförbara på den aktuella produkten.Medicinska rådet rekommenderar: · Avseende införande av Previct Alkohol i LD bör man avvakta förstärkning av det specifika kunskapsläget kring produkten. |
Not stated. | Previct Alkohol
(TripleA) tillhandahålls som ett abonnemang med 3 månaders bindningstid och
kostar 2600–2900 kr per månad och patient (källa: Skrift
Innovation-Akademiska Sjukhuset, HAR DU RÅD ATT INTE FÖRNYA? värdet av
innovationer i vården, kapitel om TripleA, oklart publikationsdatum,
tillhandahållen av Kontigo Care). Det medför en årskostnad per patient på ca:
35.000kr. Hälso-ekonomiska studier specifikt på Previct Alkohol saknas, och referenser till hälso-ekonomiska studier på applikationer som skulle kunna anses snarlika med Previct Alkohol har inte tillhandahållits av Kontigo Care. |
Alkoholkonsumtion är vanligt i befolkningen och alkoholism bedöms utgöra ett mycket allvarligt samhälls- och individproblem med en signifikant överdödlighet och omfattande sociala konsekvenser. Sjukdomstillståndet alkoholism måste klassas som allvarligt. Då antalet patienter som lider av alkoholism är stort och felaktig behandling kan leda till dödsfall är säkerställd nytta och säkerhet med behandlingen av alkoholister essentiell. Eftersom gruppen är omfattande till antalet innebär också även små tilläggskostnader för varje individ totalt sett betydande sjukvårdskostnader. I frånvaro av säkra data på balansen mellan nytta och kostnad, får hjälpmedlet anses medföra en betydande tilläggs-kostnad till standardvården och kan då inte uteslutas innebära undanträngningseffekter på annan angelägen vård. Hälso-ekonomiska studier på balansen mellan nytta och kostnad är nödvändiga. | Litteratursökning via Pubmed samt tillhandahållande av dokumentation från Kontigo Care. | Not stated. | Not stated. | Link accessed 2023-03-19. | https://www.sbu.se/sv/publikationer/regional-hta/bor-ld-mojliggora-anvandning-av-det-digitala-vardsystemet-previct-alkohol/ |
| 2018 | Dalarna[8] | Medicinska rådets rekommendationer angående gånghjälpmedlet Innowalk till barn med svåra funktionshinder [The Medical Council's recommendations regarding the mobility walking aid Innowalk for children with severe functional disabilities] | Versamhetschef, Habiliteringen, Dalarna | Not stated. | Not stated. | Not stated. | Not stated. | Not stated. | Kunskapsläget bedöms som otillräckligt för att bedöma patientnytta specifikt för Innowalk jämfört med andra hjälpmedel. | Not stated. | Hjälpmedlet medför en avsevärd kostnad och kan innebära undanträngningseffekter på annan angelägen vård. | Barn med svåra funktionshinder är en grupp med låg autonomi. Stora, randomiserade studider kan vara svåra att genomföra på denna grupp med denna frågeställning. Det kan därför vara rimligt att vid sidan av det vetenskapliga underlaget även väga in positiva kliniska erfarenheter. | Literatursökning, Pubmed. | Not stated. | Not stated. | Link accessed 2023-03-19. | https://www.sbu.se/sv/publikationer/regional-hta/ganghjalpmedlet-innowalk-till-barn-med-svara-funktionshinder/ |
| 2018 | CAMTÖ | Behandlingseffekt av Deep Oscillation® vid lymfödem och lipödem [Treatment effect of Deep Oscillation for lymphatic edema and lipoedema] | Hjälpmedelskonsulent, Hjälpmedelscentrum, Region Västmanland | Personer med lymfödem/lipödem | Behandling med Deep Oscillation® i syfte att minska ödem. | Annan behandling (manuell kompressionsbehandling, lymfpulsator och kompressionsplagg) eller ingen behandling i syfte att minska ödem. | Svullnad, smärta, rörlighet eller livskvalité efter avslutad intervention. | Effekten av behandling med Deep oscillation® till personer med lymfödem och lipödem. | Det vetenskapliga
underlaget är otillräckligt för att bedöma effekten av behandling med
Deep oscillation® vid lymfödem och lipödem och det saknas pågående studier. |
Not stated. | Direkt kostnad enligt
Intramedic AB, Sollentuna, Sverige, info@intramedic.se Pris: 23 800 kr (exkl moms) (DEEP OSCILLATION® personal with standard applicator, for individual, mobile use and continuation of treatment at home) Finns även en större golvmodell. Prisuppgift konfigurationsberoende. Någon kostnad för utprovning och behandling av den medicintekniska produkten Deep oscillation ® finns inte presenterad. |
Not stated. | Literatursökning i HTA-databaser, Pubmed, Web of Science, Scopus, PED-ro, Cinahl, Cochrane Library. | Studiedesign: systematiska översikter, randomiserade kontrollerade studier (RCT), kontrollerade studier (CT), Intervention: både behandling direkt och indirekt (via behandlaren) med Deep Oscillation. Exklusion: narrativ översiktsartikel, kongressabstrakt, annat språk än engelska, tyska eller skandinaviska språk. | Indications and outcomes not applicable, narrative review. | Link accessed 2023-03-19. | https://www.sbu.se/sv/publikationer/regional-hta/behandlingseffekt-av-deep-oscillation-vid-lymfodem-och-lipodem/ |
| 2018 | CAMTÖ | Diagnostisk tillförlitlighet för kolorektala levermetastaser med CT, PET-CT och MR – metaanalys och hälsoekonomiska implikationer [Diagnostic reliability for colorectal liver metastases with CT (computerised tomography), PET-CT (positron emission tomography scan-CT), and MRI (magnetic resonance imaging) - meta-analysis and health economic implications] | Not stated. | Patienter med
kolorektal cancer som genomgår utredning av levern, antingen som del av primärdiagnostisk kartläggning eller som en del av uppföljning |
Radiologisk utredning av levern med CT, PET-CT eller MR | Histopatologisk undersökning, radiologisk eller klinisk uppföljning | Sensitivitet, specificitet | kartlägga det
vetenskapliga underlaget och jämföra tillförlitligheten av CT, PET-CT och MR för påvisande av kolorektala levermetastaser samt att jämföra metoderna ur hälsoekonomisk synvinkel. |
Den tillgängliga
evidensen för tillförlitlighet av CT, PET-CT och MR för påvisande av CRLM
bedöms sammantaget som otillräcklig - begränsad på grund av brister i överförbarheten, heterogenitet mellan studier och låg precision. Utifrån tillgängliga studier innebär den höga andelen falskt positiva med CT att det är kostnadseffektivt att lägga till en annan undersökning innan beslut om behandling fattas. På lesionsnivå hade MR den lägsta andelen falskt negativa och detta är avgörande för att undvika icke-radikal leverkirurgi. |
Not stated. | Syftet var att
utifrån tillgängliga data om tillförlitlighet från vår metaanalys jämföra
kostnadseffektivitet för tre alternativ 1. undersöka levern hos samtliga patienter med enbart CT, 2. CT lever för alla och i tillägg MR eller PET-CT för alla, 3. CT lever för alla och i tillägg MR eller PET-CT enbart för de som har ett positivt utfall på CT. |
Den här presenterade
systematiska översikten pekar (med en tydligt markerad osäkerhet på grund av studiepopulationernas sammansättning) på en betydande skillnad i diagnostisk precision mellan CT och MR, till förmån för MR. Skillnaden är så stor att den bedöms vara klart kliniskt signifikant, framför allt för att bland CT-positiva patienter identifiera de som bedöms ha nytta av levermetastaskirurgi. |
Litteratursökning: Pubmed, Cochrane Library, Embase 2006-2016. | Orginalstudier avseende patienter över 18 år med kolorektal cancer, diagnostiska RCTs eller kohortstudier. Exklusion: ledare, kommentarer, fallrapporter, översiktstudier, otillräcklig information avseende efterfrågade data (sensitivitet och specificitet), felaktigt ämnesområde, för få deltagarae (<20 patienter), utvärdering av specifik behandling. | A total of 65 articles excluded. | Link accessed 2023-03-19. | https://www.regionorebrolan.se/contentassets/5e54ce59043346deaf8094c5999e640a/rapporter-2018/2018.10-diagnostisk-tillforlitlighet-for-kolorektala-levermetastaser-med-ct-pet-ct-och-mr.pdf |
| 2018 | CAMTÖ | Medicinsk bedömning och diagnostik av nytillkomna symtom via digitala vårdbesök [medical assessment and diagnostics of new symptoms through digital healthcare visits] | Not stated. | Vårdsökande till primärvården på grund av nytillkomna symtom | Digitalt vårdbesök med ljud och bild vid första läkarkontakten | Sedvanligt läkarbesök på fysisk mottagning | Sedvanligt läkarbesök på fysisk mottagning | Syftet var att kartlägga det aktuella kunskapsläget kring bedömning av nytillkomna symtom och diagnostik via digitala vårdmöten (ljud och bild), i jämförelse med ett sedvanligt fysiskt besök hos läkare. | Det saknas
vetenskaplig evidens kring nytta, risker och kostnadseffektivitet vad gäller medicinsk bedömning och diagnostik av nytillkomna symtom via digitala vårdbesök, i jämförelse med sedvanliga läkarbesök i primärvården. |
Not stated. | Det saknas mer
omfattande hälsoekonomiska analyser, som efter kollegial granskning har publicerats i vetenskapliga tidskrifter, avseende digitala vårdbesök i primärvården som syftar till bedömning och diagnostik av nytillkomna symtom i jämförelse med sedvanligt läkarbesök på fysisk mottagning. Det finns därmed ett stort behov av långsiktiga hälsoekonomiska vetenskapliga studier för att utvärdera digitala lösningar i hälso- och sjukvården. De bör inkludera investeringskostnader och fördjupad analys av lämpliga hälsoutfall och kvalitet av vården. |
Bedömning utifrån
prioriteringsetik, nytta kontra rättvisa. Sammantaget måste forskning av hög
kvalitet klarlägga om digitala medicinska möten kan ske med god diagnostisk precision och med evidensbaserad användning av läkemedel och god uppföljning. De etiska aspekterna innefattar emellertid även frågor om prioriteringar och om vad som sker med det mänskliga mötet, som är läkaretikens mest centrala del. |
Litteratursökning: Pubmed, Embase, Cochrane. | Primärstudier på engelska/skandinaviska språk, vuxna patienter över 18 år, publicerade 2012 och framåt. Exklusion: systematiska översikter, protokoll, ledare, abstrakt. Studier avseende kronisk sjukdom, hälsorådgivning, psykisk sjukdom. | Fel fokus i relation till aktuellt PICO, Fel målgrupp, fel publikationsform, fel språk. | Link accessed 2023-03-19. | https://www.sbu.se/sv/publikationer/regional-hta/medicinsk-bedomning-och-diagnostik-av-nytillkomna-symtom-via-digitala-vardbesok/ |
| 2018 | CAMTÖ | Drönarmedierad tillgång till defibrillator vid plötsligt hjärtstopp [Drone-mediated access to defibrilator for sudden heart cardiac arrest] | Regionala HTA-rådet | Befolkning där
sporadiskt behov av defibrillator uppträder till följd av hjärtstopp. |
Drönarmedierad
tillgång till defibrillator vid hjärtstopp utanför sjukhus i verkliga situationer eller i form av simuleringar. |
Standardförfarande med icke-drönarmedierad tillgång till defibrillator. | Kliniska eller
hälsorelaterade utfallsmått såsom: tidsvinst för tillgång till defibrillator, hjärnskador, mortalitet, negativa bieffekter. |
Syfte med denna
HTA-rapport är att kartlägga medicinsk nytta och risk vid
drönarmedierad tillgång till defibrillatorer vid plötsligt hjärtstopp. |
Det behövs
omfattande forskning inom flera olika områden för att vidare undersöka drönarmedierad tillgång av defibrillatorer vid hjärtstopp utanför sjukhus, innan den medicinska nyttan kan värderas. |
Not stated. | Not stated. | Not stated. | Systematisk litteratursökning i Pubmed, Cinahl, Cochrane Library, Web of Science, Scopus, EMBASE. | Ingen begränsning vad gäller publikationsår eller studiedesign. Exklusion: andra språk än engelske, skandinaviska språk eller tyska, narrativ översiktsartikel, kongressabstrakt, letters, editorials. | Yes. | Link accessed 2023-03-19. | https://www.sbu.se/sv/publikationer/regional-hta/dronarmedierad-tillgang-till-defibrillator-vid-plotsligt-hjartstopp/ |
| 2018 | CAMTÖ | Elektroniska larm för prevention av fall och fallskador i slutenvården [Electronic alarms for prevention of falls and fall injuries in in-patient care] | Not stated. | Vuxna personer som omhändertas i sluten/institutionell vård | Fallförebyggande anordningar i form av larm av olika slag | Ingen | Antal fall, fallfrekvens, antal fallskador | Minskar fall och fallskador vid användning av elektroniska larm i slutenvården? | En översikt av
systematiska översikter har gjorts kring olika typer av elektroniska larm för
att förhindra fall och fallskador inom slutenvård. Sex relevanta översikter publicerade mellan 2007 och 2013 har identifierats fram till december 2017. Översikterna är heterogena vad gäller typer av larm, studiedesign, population och utfallsmått. Ett mycket begränsat antal studier har utvärderat larm som enda intervention. Det går därför inte att dra några slutsatser om hur effektiva elektroniska larm är för att förhindra fall och fallskador inom slutenvården. Det finns även negativa effekter av larm beskrivna. Eftersom fall och fallskador är mycket vanliga i vissa patientgrupper och medför allvarliga konsekvenser både för individ och för samhälle behövs en uppdaterad översikt av nytillkomna primära studier för att utvärdera aktuella typer, tillämpningar och effekter av elektroniska larm i slutenvården. |
Not stated. | Not stated. | Not stated. | Litteratursökning: Medline, Cinahl, Embase, Cochrane, från 2006. | Inklusion: vuxna personer som vårdas i slutenvård, effekter av fallförebyggande larm. Exklusion: icke-systematiska översikter, protokoll för systematiska översikter. Andra språk än engelska och skandinaviska. | Yes. | Link accessed 2023-03-19. | https://www.sbu.se/sv/publikationer/regional-hta/elektroniska-larm-for-prevention-av-fall-och-fallskador-i-slutenvarden/ |
| 2018 | CAMTÖ | Multifokal transkutan elektrisk stimulering vid spasticitet – klinisk effekt av behandling med Mollii-dräkten [Multi-focal transcutaneous electric stimulation during spasticity - clinical effect of treatment with the Mollii-suit] | Not stated. | Cerebral pares, stroke, MS, ryggmärgsskada, förvärvad hjärnskada, dystoni | Mollii-dräkten (electrical stimulation suit, elektodress, elektrisk dräkt). | Ingen behandling
eller ordinarie behandling (olika former av rörelseträning, belastningsträning och sensorisk stimulering) |
Förbättrad funktion, minskad spasticitet, QoL (Quality of Life) | Vilket vetenskapligt
underlag finns för att Molliidräkten har bättre effekt än nuvarande
behandling mot spasticitet vid neurologisk sjukdom? |
Endast två studier
påträffades varav en RCT (randomiserad kontrollerad studie) som inte visade
någon skillnad mellan en aktiv Molliidräkt och en placebodräkt. Bortfallet i studien på grund av bristande följsamhet var stort. Den andra studien var icke-randomiserad men någon skillnad mellan Molliidräkt och fysioterapi påvisades inte. En större studie är nu pågående och förväntas ge resultat 2019. |
Not stated. | Direkta kostnader enligt uppgifter på företagets hemsida. | Not stated. | Litteratursökning: HTA-databaser, PubMed, Embase, Cochrane, företagets hemsida. | Inklusion: Språk svenska, engelska, tyska. Ingen begränsning vad gäller publikationsdatum eller studiedesign. | Not stated. | Link accessed 2023-03-19. | https://www.sbu.se/sv/publikationer/regional-hta/multifokal-transkutan-elektrisk-stimulering-vid-spasticitet--klinisk-effekt-av-behandling-med-mollii-drakten/ |
| 2018 | CAMTÖ | Nuklearmedicinska metoder för diagnostik av infektion i knä- och höftledsprotes [Nuclear medicine methods for diagnosis of infection in knee and hip prosthetitics][9] | Överläkare, Röntgenkliniken, USÖ. | Patienter med misstänkt infektion i knä- eller i höftledsprotes. | a)
Skelettscintigrafi b) Leukocytscintigrafi med olika varianter (LS, LS/BMS och AGS) c) FDG-PET (/CT) |
Referensstandard:
periprostetisk (vävnad eller vätska) odling med matchande organismer, uppföljning i mer än sex månader. |
Sensitivitet och specificitet. | Vilken sensitivitet
och specificitet har olika nuklearmedicinska metoder för infektion
kring knä- och höftledsprotes? |
Vid systematisk kartläggning av den vetenskapliga litteraturen kring tillförlitlighet hos nuklearmedicinska metoder vid misstänkt protesinfektion i knä och höftled framkommer många svagheter i de aktuella studierna och kunskapsläget är osäkert. Utifrån de studier som finns förefaller dock skelettscintigrafi ha en lägre specificitet vid både knä- och höftledsprotesinfektion. | Not stated. | Not stated. | Not stated. | En litteratursökning
efter enbart systematiska översikter gjordes i PubMed/MEDLINE och
Cochrane Library för 2008–2017. |
Inklusion: systematiska översikter de senaste 10 åren. Exklusion: annat språk än engelska. | Not stated. | Snabböversikt. Link accessed 2023-03-19. | https://www.sbu.se/sv/publikationer/regional-hta/nuklearmedicinska-metoder-for-diagnostik-av-infektion-i-kna--och-hoftledsprotes/ |
| 2018 | CAMTÖ | Nuklearmedicinska metoder för diagnostik av infektion i kärlgraft [Nuclear medicine methods for diagonsis of infection in vascular graft][10] | Överläkare, Röntgenkliniken, USÖ. | Patienter med
misstänkt infektion i kärlgraft (endovaskulärt eller annat) |
FDG PET(/CT), leukocytscintigrafi, CT eller annan bilddiagnostisk metod | Odling vid punktion, reoperation eller annan uppföljning | Sensitivitet och specificitet. Sekundärt utfallsmått: kostnadseffektivitet | Not stated. | Sammanfattningsvis är evidensläget för nuklearmedicinska undersökningar i diagnostiken av kärlgraftinfektionerv oklart. | Not stated. | Not stated. | Not stated. | Litteratursökning: PubMed och Cochrane. | Inklusion: Engelska, publicerat senaste 10 åren, systematiska översikter, RCTs. Exklusion: andra publikationstyper. | A total of 8 studies excluded. Reasons for exclusion: wrong study design (N=7), protocols without results (N=1) | Snabböversikt. Link accessed 2023-03-19. | https://www.sbu.se/sv/publikationer/regional-hta/nuklearmedicinska-metoder-for-diagnostik-av-infektion-i-karlgraft/ |
| 2018 | CAMTÖ | Effekt av ortosbehandling vid knäledsartros [Effect of ortho treatment for knee oesteoarthritis][11] | Verksamhetschef, Ortopedteknisk avdelning, Universitetssjukhuset, Region Örebro Län. | Män och kvinnor med knäartros > 18 år. | Variserande/valgiserande ortos oberoende av material eller fabrikat. | Ingen ortos/annan behandling. | Smärtlindring, livskvalité, (hälsoekonomi) | Not stated. | Sammanfattningsvis är
det utifrån denna sammanställning av systematiska översikter svårt att dra några säkra slutsatser om effekten av ortosbehandling vid knäledsartros när det gäller behandling av smärta. För korrigerande effekt är slutsatsen mer säker. |
Not stated. | Not stated. | Not stated. | Litteratursökning: PubMed och Cochrane. | Inklusion: engelska och skandinaviska språk, endast där unloader, ortos, brace eller liknande nämns i titel eller abstrakt. Begränsat till systematiska översikter, metaanalys, reviews och guidelines. Exklusion: studier äldre än 2007, kombinationer av ortoser för både knäled och fotled, studier där man ej utvärderat effekten av knäortoser, behandling av andra tillstånd än tibio-femoral artros. | Totalt 31 artiklar excluderades. Anledningar för exkludering: Ej systematisk, Före Cochrane, Dubblett, Protokoll, Fel fokus, Fel design. | Snabböversikt. Link accessed 2023-03-19. | https://www.sbu.se/sv/publikationer/regional-hta/effekt-av-ortosbehandling-vid-knaledsartros/ |
| 2018 | CAMTÖ | Nyttan av pumpstövel vid långsamläkande sår [The benefit of intermittent pneumatic compression (IPC) for slow healing wounds][12] | Utvecklingsledare, FoU-enheten, Region Örebro Län. | Äldre patienter med långsamläkande bensår | Kompression av ödem med pumpstövel | Utan kompression eller tillsammans med kompressionslinda/strumpa | Sårläkning, smärta | Resultetrar effekten av pumpstövel till bättre sårläkning jämfört med kompressionslinda eller tillsammans med kompressionslinda på patienter med långsamläkande bensår? | Not stated. | Not stated. | Not stated. | Not stated. | Litteratursökning: Pumpstövel, kroniska venösa sår, PubMed, Cochrane. | Inklusion: engelska språket, de sista 10 åren, RCT och systematisk översikt. Exklusion: litteraturstudier, ej bensår, ej pumpstövel, ej kompression, ej andra former av sår som trycksår eller arteriella sår. | Totalt 8 exkluderade artiklar. Anledningar för exkludering: dubblet (N=1), ej systematisk översikt (N=3), ej pumpstövel (N=1), ej bensår (N=3). | Snabböversikt. Link accessed 2023-03-19. | https://www.regionorebrolan.se/contentassets/5e54ce59043346deaf8094c5999e640a/rapporter-2018/2018.11-nyttan-av-pumpstovel-vid-langsamlakande-sar-snabboversikt.pdf |
| 2018 | CAMTÖ | Silverförband vid behandling av kroniska bensår [Silverimpregnated dressings for healing of chronic leg wounds][13] | Utvecklingsledare, FoU-enheten, Region Örebro Län. | Patienter med kroniska venösa och/eller kombinerade arteriell/venöst bensår | Omläggning med silverförband | Omläggning med andra förband än silverförband | Sårläkning, smärta, sårstorlek, livskvalitet, andel infektioner och antibiotikaförbrukning | Syftet med denna
snabböversikt var att värdera om kunskapsläget förändrats sedan
SBU-Alertrapporten publicerades 2010. |
De slutsatser som den
ursprungliga SBU-Alertrapporten (1) och Cochranerapporten (2014) presenterades måste anses fortsatt valida. Det är dock viktigt att påpeka att inget av de olika förband som finns undersökta i de publicerade systematiska analyserna kan betraktas som bättre än silverförband. |
Not stated. | Silverförband utgör
inte någon stor kostnad inom Region Örebro län. Kostnaderna har inte ökat de senaste åren. |
Not stated. | Litteratursökning: PubMed, Cinahl, Cochrane Library. | Inklusionskriterier:
systematiska översikter och metaanalyser rörande bensår orsakade av venös
eller en kombination av venös och arteriellinsufficiens publicerade efter
oktober 2009. Exklusionskriterier: Systematiska översikter kring bensår av annan genes. Publicerat mellan oktober 2009 och december 2017. |
Totalt 6 borttagna artiklar. Anledningar för exklusion: in vitro-studie (N=1), uppenbart företagssponsrade (N=1), silverförband ej analyserat (N=1), icke-systematiska analyser (N=1). | Snabböversikt. Link accessed 2023-03-19. | https://www.regionorebrolan.se/contentassets/5e54ce59043346deaf8094c5999e640a/rapporter-2018/2018.12-silverforband-vid-behandling-av-kroniska-bensar-snabboversikt.pdf |
| 2018 | CAMTÖ | Interaktiv telemedicin vid långvariga sjukdomstillstånd [Interactive telemedicine, or eHealth/mobile health, for long-term disease conditions] | Not stated. | Patienter med kronisk sjukdom och regelbunden vårdkontakt i ett västvärldsscenario. | Telemedicin (utöver ren telefoni) i direkt kontakt används som del i vårdutbudet. | Telemedicin används inte som del i vårdutbudet. | Utfall av kronisk sjukdom, hälsoinsatser/egenvård, kostnadseffektivitet, patientutvärdering. | Syftet med denna översikt var att sammanställa vetenskaplig litteratur som utvärderar effekt, acceptabilitet och kostnadseffektivitet av telemedicin som alternativ eller tillägg till sedvanlig vård. Urvalskriterier var patienter med kroniska sjukdomar där regelbunden kontakt med sjukvården är etablerad. | Generellt hade behandlingarna positiv effekt jämfört med inaktiv kontrollgrupp, och vanligen jämförbar effekt med andra behandlingsmetoder. | Not stated. | Not stated. | Not stated. | Litteratursökning: Systematiska översikter, PubMed och Cochrane Library. | Inklusionskriterier: systematisk översikt, publicerad senaste fem åren, språk engelska; Exklusionskriterier: Ren telefonkommunikation. Kontext (sjukvårdssystem, samhälle) som ej är överförbar till svenska förhållanden. | Not stated. | Snabböversikt. Link accessed 2023-03-19. | https://www.regionorebrolan.se/contentassets/5e54ce59043346deaf8094c5999e640a/rapporter-2018/2018.15-interaktiv-telemedicin-vid-langvariga-sjukdomstillstand-snabboversikt.pdf |
| 2018 | Stockholm & Gotland | Icke invasivt andningsstöd med högflödesgrimma till barn i hemmet[14] | Medicinskt sakkunnig/överläkare, Avdelningen för närsjukvård, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen | Not stated. | Not stated. | Not stated. | Not stated. | Är andningsunderstöd till barn med långvarig andningssvikt med Airvo/Optiflow – högflödesgrimma (HFNC), eller jämförbar produkt, i hemmet bättre än, eller likvärdigt, än andra befintliga alternativ? | Det saknas vetenskapligt underlag för att svara på frågan om andningsunderstöd till barn med långvarig andningssvikt med Airvo/Optiflow – högflödesgrimma (HFNC), eller jämförbar produkt, i hemmet är bättre än, eller likvärdigt, än andra befintliga alternativ. För prematurt födda barn som vårdas på sjukhus har HFNC jämförbara resultat som andra icke-invasiva andningsstöd vad gäller behov av ytterligare andningsstöd och andel med kronisk lungsjukdom och död. | Not stated. | prematurfödda barn med kronisk lungsjukdom. Airvo/Optiflow hyrs av tillverkaren till en daglig kostnad av 145 kr/dygn eller ca 53 000 kr/år (2017). Det är inte ovanligt att behovet av Airvo/Optiflow i hemmet helt eller delvis (tex vid akuta infektioner) kvarstår för dessa barn till cirka 3 års ålder. Alternativt andningsstöd för dessa barn, CPAP, kräver i tillägg behov av vaken vuxen person vid barnets sida, dvs nattassistans vilket innebär en högre totalkostnad. | Not stated. | Litteratursökning: PubMed | Not stated. | Not stated. | Yttrande. Unable to retrieve web link. Report stored locally for future search. | Kristina Tedroff, et al. Yttrande från Metodrådet, HTA 2018:42. Icke invasivt andningsstöd med högflödesgrimma till barn i hemmet. Metodrådet, SLL-Gotland, Hälso- och Sjukvårdsförvaltningen, Stockholms Läns Landsting. January 11, 2018. |
| 2018 | Stockholm & Gotland | Desinfektionsproppar eller manuell desinfektion (t.ex. scrub-the-hub) för att förhindra infektioner via central venaccess [Disinfecting port protectors or manual disinfection (e.g., scrub-the-hub) to prevent infections of the central venous line port] | Vårdhygien Stockholm, Hälso- och Sjukvårdsförvaltningen | Patienter med kvarliggande intravaskulära (venösa eller arteriella) infarter | Desinfektionspropp | Manuell desinfektion genom gnuggning med alkohol med/utan klorhexidin (meninte jodlösningar då de inte används i Sverige), inklusive Scrub-the-hub | CLABSI (central line-associated bloodstream infection), CRBSI (catheter-related bloodstream infections), kostnad (som beaktarskillnader i arbetstid), biverkningar/komplikationer, skillnad i tid till tidskritiskainfusioner/injektioner | Är desinfektionspropp bättre än, eller likvärdigt med, manuell desinfektion av injektionsmembran för att förebygga kateterrelaterad infektion? | Användandet av desinfektionsproppar har utvärderats i en rad icke-randomiserade kliniska studier där slutenvårdsenheter med 97–634 sängplatser utvärderat antal CLABSI under 6–21 månader. Metaanalys har visat att användandet av desinfektionsproppar kan reducera CLABSI och därtill kopplad sjukvårdskostnad när man jämför med manuell desinfektion. Man har dock i en organisatorisk fallstudie visat att också andra strukturerade åtgärder som CVK-bundle kan minska förekomsten av CLABSI samt att den positiva effekten av desinfektionsproppar kan avta eller försvinna i samband med yttre omständigheter (ökad personalomsättning) [4]. Mer forskning, gärna i form av randomiserade studier, behövs. | Dödlighet och lidande vid blodinfektion orsakad av kvarliggande centralvenös access är hög. Följsamheten till standardiserat desinfektionsförfarande, utan desinfektionspropp, varierar mycket och kan vara låg. Användandet av desinfektionsproppar bedöms vara enkelt och riskfritt för individer utom små och underburna lågviktiga barn. | I den systematiska översikten angavs att kostnaden för desinfektionspropparna per sparad CLABSI var 2 000–3 550 amerikanska dollar. Kostnaden för en CLABSI eller dödsfall till följd av CLABSI värderades inte i studierna. Center for Disease Control, CDC, i USA uppskattar att kostnader förknippade med en CLABSI motsvarar drygt 70 000 amerikanska dollar. Inom SLL används idag desinfektionspropp Curos, av enstaka vårdgivare genom direktupphandling från tillverkaren 3M Sverige. Kostnaden för en Curos desinfektionspropp är idag 2–2,10 kr beroende på förpackning. Ingen desinfektionspropp är upphandlad centralt inom SLL. | Dödlighet och lidande vid blodinfektion orsakad av kvarliggande centralvenös access är hög. Följsamheten till standardiserat desinfektionsförfarande, utan desinfektionspropp, varierar mycket och kan vara låg. Användandet av desinfektionsproppar bedöms vara enkelt och riskfritt för individer utom små och underburna lågviktiga barn. | Litteratursökning: Pubmed, Embase | Not stated. | Not stated. | Yttrande. Link accessed 2023-03-19. | https://www.sbu.se/sv/publikationer/regional-hta/desinfektionsproppar-eller-manuell-desinfektion-t.ex.-scrub-the-hub-for-att-forhindra-infektioner-via-central-venaccess/ |
| 2018 | Stockholm & Gotland | Transkutan supraorbital elektrostimulering vid migrän [Transcutaneous supraorbital (electrical) neurostimulation (tSNS) for migraine][15] | Överläkare, Enheten för samverkan och stöd, Avdelningen för närsjukvård, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen | Personer med migrän med otillräcklig effekt av sedvanlig behandling, eller som inte kan använda sedvanlig behandling. | Transkutan
supraorbital elektromodulering eller ”neuro- stimulation” (TSNS); +/- sedvanlig migränbehandling. |
Sedvanlig migränbehandling (anfallsbehandling och förebyggande behandling); sham- behandling +/- sedvanlig migränbehandling. | Antal migrändagar per månad; antal anfall per månad; smärtskattning enligt VAS; Migraine- Specific Quality of Life; PROMIS; meningsfull smärtlindring (relief) efter 1 eller 2 timmar; bibehållen (sustained) smärtlindring 24 h; rekommendera till andra? | Kan transkutan
supraorbital elektrostimulering förebygga migränanfall hos personer med 2 eller fler migränanfall per månad? |
Sammantaget saknas tillräckligt vetenskapligt stöd för att genomföra evidensgradering och svara på HTA-frågan. | Not stated. | Not stated. | Not stated. | Systematisk litteratursökning | Not stated. | Not stated. | Yttrande. Link accessed 2023-03-19. | https://www.sbu.se/sv/publikationer/regional-hta/transkutan-supraorbital-elektrostimulering-vid-migran/ |
| 2018 | Stockholm & Gotland | Kan formgjutna öronproppar eller andra hörselskydd minska obehag, oro och funktionsnedsättande reaktioner relaterat till ljudexponering hos personer med autismspektrumtillstånd och ljudöverkänslighet?[16] | Habiliteringsläkare, Spesak Rehabilitering | Not stated. | Not stated. | Not stated. | Not stated. | Kan formgjutna öronproppar eller andra hörselskydd minska obehag, oro och funktionsnedsättande reaktioner relaterat till ljudexponering hos personer med autismspektrumtillstånd och ljudöverkänslighet? | Det saknas vetenskapligt underlag för att besvara den ställda frågan genom HTA. Fråge-ställningen utgör en vetenskaplig kunskapslucka. Det behövs välgjorda studier för att klarlägga vilka åtgärder som är lämpliga för personer med ASD och ljudöverkänslighet. | Not stated. | Not stated. | Not stated. | Systematisk litteratursökning | Not stated. | Not stated. | Yttrande. Link accessed 2023-03-19. | https://www.chis.regionstockholm.se/globalassets/verksamheter/chis/hta/rapporter/horselskydd-vid-ljudoverkanslighet-asd-hta-yttrande-2018_43.pdf |
| 2018 | Stockholm & Gotland | Pulserande ultraljud
(LIPUS) för att förbättra benläkning vid fraktur eller operation[17] |
Verksamhetschef, Ortopedkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset & Specialsakkunnig läkare i ortopedi | Not stated. | Not stated. | Not stated. | Not stated. | Förbättrar Low
Intensity Pulsed UltraSound (LIPUS) läkning av frakturer, kirurgiska
ingrepp i benvävnad (osteotomier) och steloperationer (artrodeser) jämfört med när LIPUS inte används, dels för patienter där benläkning uteblivit inom förväntad tid, dels vid användning direkt i samband med fraktur eller ingrepp? |
Otillräcklig evidens. | Not stated. | Not stated. | Not stated. | Systematisk litteratursökning | Not stated. | Not stated. | Yttrande. Link accessed 2023-03-19. | https://www.sbu.se/sv/publikationer/regional-hta/pulserande-ultraljud-och-benlakning/ |
| 2017 | Sydöstra | Navigationssystem för värmedestruktion (ablation) av levertumörer [Navigation system for heat descruction (ablation) of liver tumours] | Not stated. | Not stated. | Not stated. | Not stated. | Not stated. | Vilken vetenskaplig evidens finns för användning av navigationssystem för placeringen av ablationsnålar (radiofrekvensablation, mikrovågsablation) perkutant eller under operation vid behandling av primära och sekundära levertumörer? | Det finns begränsat vetenskapligt stöd (⨁⨁⨀⨀) för att i utvalda fall använda ablationsbehandling vid levermetastaser från kolorektal cancer och vid HCC. Överlevnadsdata från Sweliv visar en bättre långtidsöverlevnad i Stockholm för HCC jämfört med övriga landet. Den ökade tumörkontrollen med navigationsstyrda ablationsbehandlingar ses som en viktig förklaring till detta. | För organisatoriska slutsatser, se ekonmiska slutsatser. | Kostnaden för navigationssystemet består dels av en inköpskostnad på 1 594 000 kronor exkl. moms plus en servicekostnad på 115 200 kronor per år exklusive moms. Därtill uppkommer övriga kostnader för behandlingen såsom personalresurser och lokaler etc. Alternativ behandling är att aktuella patienter remitteras till andra vårdgivare, till en kostnad av minst 75 000 kr per patient. Navigationssystemet kan leda till besparingar inom Sydöstra Sjukvårdsregionen om det kan användas för alla patienter med behov. | Påverkan på hälsa,
livskvalitet och livslängd Metoden bidrar till förlängd överlevnad och till förbättrad livskvalitet. Den medför relativt få allvarliga biverkningar eller komplikationer Svårighetsgrad på de tillstånd där ablation med 3-D teknik kan användas som behandlingsmetod Livshotande tillstånd utan tillgång till alternativa behandlingsmetoder som är lika effektiva. Åtgärdens effekt på tredje part Metoden kan utöva vissa undanträngningseffekter genom de kostnader den innebär. Förenlighet med jämlikhet och rättvisa, autonomi, integritet och kostnadseffektivitet/etiska värden Införande av metoden i SÖ sjukvårdsregionen skulle medföra jämlik optimal vård av både levermetastaser och HCC. Strukturella faktorer och etiska implikationer Metoden kan minska belastningen på medicinsk cancerbehandling, men ökar belastningen inom kirurgi och radiologi.Långsiktiga etiska konsekvenser Knappast några utöver den ökade jämlikhet som metoden bidrar till. |
Litteratursökning: PubMed | Relevance selection carried out. | Publication exclusion carried out. | Unable to retrieve web link. Report stored locally for future search. | Rune Sjödahl & Elvar Theodorsson. Navigationssystem för värmedestruktion (ablation) av levertumörer. Metodrådet i Sydöstra Sjukvårdsregionen. November 20, 2017. |
| 2017 | Sydöstra | Spirometri för att motivera till rökstopp - en systematisk översikt [Spirometry results to motivate smoking cessation - a systematic review] | Regionala HTA-enheten | Vuxna (>18 år) rökare som erbjuds rökstoppsrådgivning. Med rökning avses dagligrökning, oavsett mängd cigaretter. | Rökstoppsrådgivning med spirometri-undersökning (FEV1, FEV1/FVC eller lungålder) inklusive feedback av spirometriresultat i syfte att motivera till rökstopp. | Rökstoppsrådgivning utan spirometri-undersökning inklusive feedback. | Andel rökfria personer i interventionsgrupp respektive kontrollgrupp efter avslutad intervention. | Syftet med denna systematiska litteraturöversikt är att kartlägga om det finns någon effekt av ett tillägg i form av feedback från spirometri, jämfört med enbart rökstoppsrådgivning för att uppnå ett rökstopp bland vuxna personer som röker. | Sammanfattningsvis visar denna systematiska översikt att två RCT studier med låg risk för bias visat på positiv effekt av att inkludera feedback av spirometriresultat i form av lungålder i rökstoppsrådgivning. Det samlade vetenskapliga underlaget visar begränsat stöd i litteraturen för att feedback från spirometri med information om lungålder i tillägg till rökavvänjningsråd är gynnsamt för att motivera personer att sluta röka. Vad gäller långtidseffekt så är det vetenskapliga stödet idag otillräckligt. | Not stated. | Inga studier redovisade hälsoekonomiska analyser eller huruvida det uppstod några negativa konsekvenser av interventionen. | Not stated. | Systematisk litteratursökning i Pubmed, Cinahl, Cochrane Library, EMBASE, Medline, Amed, PsycInfo. | Avgränsning: clinical trials, systematic reviews. | Totalt 9 studier exkluderade p.g.a. fel intervention eller att studierna inte var RCTs. | Link accessed 2023-03-19. | https://www.regionorebrolan.se/contentassets/5e49b80d870d41a79ae8f821e368edb4/rapporter-2017/2017.08-spirometri-for-att-motivera-till-rokstopp---en-systematisk-oversikt.pdf |
| 2017 | Stockholm & Gotland | Kan hårborttagning med laser eller intensivt pulserat ljus (IPL) fungera som sekundärprevention vid Pilonidalsinus sjukdom? [Can hair removal with laser or intensive pulsing light (IPL) act as a secondary preventive measure for pilonidal sinus disease?][18] | Ordförande i specialistrådet Kirurgi | Not stated. | Not stated. | Not stated. | Not stated. | Kan hårborttagning med laser eller intensivt pulserat ljus (IPL) fungera som sekundärprevention vid Pilonidalsinus sjukdom? | I de granskade studierna användes olika operationstekniker varav den ena inte längre rekommenderas i Sverige [5]. Sammantaget föreligger otillräckligt vetenskapligt underlag för att bedöma nyttan av hårborttagning med laser eller IPL som sekundärprevention efter operation av pilonidalsinus. Nyare tekniker för hårborttagning med laser eller IPL [6] kan möjligen fungera som sekundärprevention vid pilonidalsinus. Detta behöver utvärderas i välgjorda randomiserade studier. | Not stated. | Not stated. | Not stated. | Litteratursökning | Not stated. | Not stated. | Yttrande. Link accessed 2023-03-19. | https://www.chis.regionstockholm.se/globalassets/verksamheter/chis/hta/rapporter/harborttagning-med-laser-eller-intensivt-pulserat-ljus-ipl-vid-pilonidalsinus-hta-yttrande-2017_39.pdf |
| 2017 | Skåne | Elektrodlös pacemaker (PM) [Leadless pacemaker (PM)] | Sektionschef arytmisektionen, VO hjärt- och lungmedicin SUS - sakkunnig & verksamhetschef, VO hjärt- och lungmedicin SUS | Patienter med indikation för en-kammars pacemaker med samtidig absolut och/eller relativ kontraindikation för transvenös pacemaker | Elektrodlös pacemaker | Farmakologisk behandling och/eller epikardiell pacemaker | Total överlevnad, arytmifri överlevnad, Mängd korrekta/inkorrekta pacing korrigeringar över tid, skillnader i farmakologisk behandling, operativa åtgärder till följd av device-relaterade komplikationer, batterilivslängd samt även hälsoekonomiska-, etiska- och administrativa/organisatoriska aspekter. | Får patienter med kontraindikation för transvenös PM och indikation för en-kammars PM bättre behandlingsresultat med elektrodlös PM än med epikardiell PM eller enbart farmakologisk behandling? | 1. Att kunskapsläget
för elektrodlös PM är otillräckligt avseende den aktuella fokuserade kliniska
frågeställningen. 2. Att elektrodlös PM-behandling bör införas hos patienter med indikation för en-kammars PM med samtidig kontraindikation för transvenös PM givet andra alternativ är noggrant utvärderade. 3. Hos andra patientkategorier utan kontraindikation mot transvenös PM (exempelvis växande barn) bör en restriktiv försiktighetsprincip råda till följd av potentiellt allvarliga komplikationer och en alltför kort känd uppföljningstid. En elektrodlös PM kan dock efter moget övervägande vara lämplig behandlingsmodalitet i utvalda fall. |
Interaktion med andra verksamheter, Personal, Lokaler, Tidsaspekter, Exklusivitet, Uppdrag. | Not stated. | Etiska risker och påverkan | Litteratursökning: Embase, Medline, PubMed, Cochrane Library, HTA-databaser. | Selection based on relevance. | Anledning för exklusion: fallbeskrivningar. | Link accessed 2023-03-19. | https://vardgivare.skane.se/siteassets/3.-kompetens-och-utveckling/sakkunniggrupper/hta/utlatanden/2017/elektrodlos_pm_utlatande171107.pdf |
| 2017 | Skåne | Kateterburen behandling av aortastenos: transcatheter aortic valve implantation (TAVI) [Catheter-directed treatment of aortic stenosis: transcatheter aortic valve implantation (TAVI)] | VO HLM, SUS & VO Thorax och Kärl, SUS | Patienter med tät aortastenos och intermediär eller låg mortalitetsrisk för öppen hjärtkirurgi. Riskbedömda vid multidisciplinär konferens och funna lämpliga för TAVI. | TAVI. | SAVR (klaffbyte genom öppen hjärtkirurgi), alternativt optimal medicinsk behandling. | Överlevnad, total mortalitet av alla orsaker, stroke, QoL. | Ger klaffbyte med TAVI lika goda eller bättre medicinska resultat jämfört med SAVR för patienter med intermediär eller låg kirurgisk operationsrisk. | I föreliggande
utlåtande sammanfattas det vetenskapliga underlaget för frågeställningen TAVI
versus SAVR för patienter med allvarlig aortastenos och intermediär eller låg
perioperativ mortalitetsrisk. Några för patienterna viktiga skillnader i
utfall är att: · Fler patienter överlever längre efter intervention med TAVI än efter SAVR. Den absoluta effekten är att 30 fler patienter per 1000 överlever två år. Måttligt starkt vetenskapligt underlag. · Färre patienter drabbas av stroke efter intervention med TAVI än efter SAVR. Den absoluta effekten är att 20 färre patienter per 1000 får stroke (mRS ≥2) inom två år. Måttligt starkt vetenskapligt underlag. · Färre patienter drabbas av akut njurskada efter intervention med TAVI än efter SAVR. Den absoluta effekten är att 53 färre patienter per 1000 får akut njurskada inom två år. Starkt vetenskapligt underlag. · Färre patienter drabbas av livshotande eller handikappande blödning efter intervention med TAVI än efter SAVR. Den absoluta effekten är att 252 färre patienter per 1000 drabbas inom 2 år. Starkt vetenskapligt underlag. Flera andra skillnader i utfall mellan TAVI och SAVR återfinns i utlåtandet. Resultaten från de vetenskapliga studierna härrör från multinationella i-landsstudier och bedöms som överförbara till förhållandena inom Region Skåne och Södra sjukvårdsregionen. Flera sakkunniga organisationer rekommenderar i aktuella riktlinjer TAVI för patienter som av tvärprofessionella team har bedömts som lämpliga. I utlåtandet redovisas tillgänglig statistik från Socialstyrelsen och från Perkutana klaffregistret inom kvalitetsregistret Swedeheart. Registerdata visar på regionala skillnader i användningen av TAVI i riket. Stockholm, Uppsala och Östergötland gör i förhållande till befolkningsunderlaget fler TAVI-ingrepp än vad Region Skåne och Västra Götalandsregionen gör. En utökad volym TAVI kan implementeras på SUS förutsatt att ett utökat uppdrag prioriteras och med hänsyn till eventuella undanträngningseffekter. Inget behov av ny särskild nivåstrukturering har identifierats. |
Interaktion med andra verksamheter, Personal, Lokaler, Resursjämförelse TAVI vs SAVR, Tidsaspekter, Exklusivitet, Uppdrag, Implementering (kontext, ledarskap, facilitators, uppföljning). | Förväntad ekonomi, materialkostnader, och genomgång av hälsoekonomiska analyser. | Not stated. | Litteratursökning: Embase, Medline | Inklusionskriterier: Peer reviewed-artiklar på engelska eller svenska av hög eller medelhög kvalitet. | Not stated. | Link accessed 2023-03-19. | https://vardgivare.skane.se/siteassets/3.-kompetens-och-utveckling/sakkunniggrupper/hta/utlatanden/2017/utlatande-kateterburen-behandling-av--aortastenos-transcatheter-aortic-valve-implantation-tavi.pdf |
| 2017 | Skåne | Navigerad transkraniell magnetstimulering [Navigated transcranial magnetic stimulation] | Sektionschef, VO Bild och funktion, Klinisk Neurofysiologi, SUS & Överläkare, VO Neurokirurgi, SUS. | Patienter som ska genomgå preoperativ kartläggning inför hjärnkirurgi p g a tumör | Navigerad transkraniell magnetstimulering (nTMS) | Funktionell magnetresonanskameraundersökning (fMRI) | Tumörfri överlevnad, Bevarad motorisk funktion, Resektionsgrad, Korrekthet avseende avgränsningen av motorkortex (Accuracy), Genomförbarhet (Feasibility). | Är det bättre för patienter som ska genomgå hjärnkirurgi p g a hjärntumör att utredas preoperativt med nTMS än med fMRI? | För effektmåtten
tumörfri överlevnad, bevarad motorisk funktion och resektionsgrad saknas
publicerade data (inga studier). Otillräckligt vetenskapligt underlag (GRADE: 1/4) • Korrektheten avseende avgränsningen av motorkortex (accuracy) är troligen större för nTMS än för fMRI (6 studier). Otillräckligt vetenskapligt underlag (GRADE: 1/4) • Genomförbarhet (feasibility) är troligen större för nTMS än för fMRI. Inga studier har undersökt detta systematiskt. Otillräckligt vetenskapligt underlag (GRADE: 1/4) Det framkommer inga allvarliga biverkningar av nTMS i de analyserade studierna. |
Interaktion mellan verksamheter, personal, lokaler, tidsaspekter, uppdrag, implementering (kontext, ledarskap, facilitators, uppföljning) | Aktuell ekonom, förväntad ekonomi, inga hälsoekonomiska analyser identifierades. | Etiska risker och påverkan | Litteratursökning: Medline, Embase, Pubmed, Cochrane Library | Exklusionskriterier: stämmer ej överens med PICO. | Reasons for excluding publications: Wrong PICO. | Link accessed 2023-03-19. | https://vardgivare.skane.se/siteassets/3.-kompetens-och-utveckling/sakkunniggrupper/hta/rapporter/2017/navigerad-transkraniell-magnetstimulering-navigated-transcranial-magnetic-stimulation-ntms.pdf |
| 2017 | Skåne | Perioperativ slagvolymsmonitorering vid stor kirurgi [Goal directed haemodynamic therapy in major surgery] | VO Intensiv och perioperativ vård, Lund. | Adult patients, with or without significant disease in vital organs, undergoing major or intermediate surgery. | Goal directed haemodynamic therapy (GDHT). Fluid and if applicable also vasotropic/inotropic agents titrated according to predefined goals of global blood flow. | Standard care. Fluids, and if applicable also vasotropic/inotropic drugs, titrated according to traditional parameters such as blood pressure and urine output. | O1: Mortality; O2: Frequency of complications; O3a: Length of hospital stay (duration of a single episode of hospitalization); O3b: Length of ICU (Intensive Care Unit) stay; O4: Other adverse effects. | Är målstyrd vätskebehandling baserad på slagvolymsmonitorering bättre än existerande standardbehandling på att förebygga komplikationer, förkorta vårdtider och reducera dödlighet i samband med omfattande operationer? | De sakkunnigas
värdering av den vetenskapliga litteraturen visar att: Vid stor kirurgi är målstyrd vätskebehandling baserad på slagvolymsmonitorering bättre än existerande standardbehandling och leder till: • En minskad mortalitet som blir mera uttalad ju större risken bedöms vara för patienten. Måttligt starkt vetenskapligt underlag. • Färre postoperativa komplikationer och generellt minskad morbiditet. o Minskad risk för akut njursvikt. o Färre fall av sårinfektion, postoperativ pneumoni och urinvägsinfektion. Måttligt starkt vetenskapligt underlag. • En minskning av vårdtid på IVA. Måttligt starkt vetenskapligt underlag. • En minskning av total vårdtid på sjukhus. Måttligt starkt vetenskapligt underlag. Resultaten från de vetenskapliga studierna bedöms som väl överförbara till verksamheter inom Region Skåne och Södra sjukvårdsregionen. Flera internationella organisationer rekommenderar metoden i samband med stor kirurgi. |
Interaktion mellan verksamheter, personal, lokaler, tidsaspekter, uppdrag, implementering (kontext, ledarskap, facilitators, uppföljning) | Aktuell ekonomi, förväntad ekonomi, nettoförändring, ekonomiskt utrymme | Etiska risker och påverkan: Inga etiska frågeställningar av problematisk natur kopplat till målstyrd vätskebehandling har kunnat identifieras under analysarbetet. | Litteratursökning: Medline, Embase, PubMed, Cochrane Library, HTA-databaser. | Inklusionskriterier: rätt PICO, RCTs eller systematisk översikt, publicerat år 2011 och framåt, engelska eller skandinaviska språk. Exklusionskriterier: djurstudier, konferensabstrakt, konferensartiklar och proceedings, brev till editor, edititorials, noteringar. | Not relevant, wrong PICO, all included studies already included in our other review. | Link accessed 2023-03-19. | https://vardgivare.skane.se/siteassets/3.-kompetens-och-utveckling/sakkunniggrupper/hta/rapporter/2017/perioperativ-slagvolymsmonitorering-vid-stor-kirurgi-goal-directed-haemodynamic-therapy-in-major-surgery.pdf |
| 2017 | Skåne | Subkutan implanterbar kardioverter defibrillator [Subcutaneous implantable cardioverter-defibrillator (ICD)] | Sektionschef arytmisektionen, VO hjärt- och lungmedicin SUS - sakkunnig & verksamhetschef, VO hjärt- och lungmedicin SUS. | Patienter med indikation för ICD och samtidigt absoluta eller relativa kontraindikationer för transvenös ICD. | Subkutan ICD. | Nuvarande standardbehandling; farmakologisk behandling och/eller epikardiell ICD. | Total överlevnad, arytmifri överlevnad. Frekvens korrekta/inkorrekta defibrilleringar, farmakologiska/operativa korrigeringar/explantationer till följd av devicerelaterade komplikationer, batterilivslängd, hälsoekonomiska-, etiska- och administrativa/organisatoriska aspekter. | Får patienter med kontraindikation för transvenös ICD bättre behandlingseffekt och jämförbara komplikationer med subkutan ICD i jämförelse med epikardiell ICD? | 1. Att kunskapsläget
för subkutan ICD är otillräckligt avseende den aktuella fokuserade kliniska
frågeställningen. 2. Att subkutan ICD kan införas som rutinsjukvård hos patienter med indikation för ICD och samtidig kontraindikation för transvenös ICD. 3. Hos andra patienter utan kontraindikation mot transvenös ICD (exempelvis växande barn) bör en restriktiv försiktighetsprincip råda till följd av en alltför kort känd uppföljningstid. En subkutan ICD kan efter moget övervägande vara en lämplig behandlingsmodalitet i utvalda fall. |
Interaktion mellan verksamheter, personal, lokaler, tidsaspekter, uppdrag, implementering (kontext, ledarskap, facilitators, uppföljning) | Not stated. | Etiska risker och påverkan, etiska överväganden. | Litteratursökning: Embase, Medline, Pubmed, Cochrane Library, HTA-databaser. | Not stated. | Not stated. | Link accessed 2023-03-19. | https://vardgivare.skane.se/siteassets/3.-kompetens-och-utveckling/sakkunniggrupper/hta/utlatanden/2017/sc-icd_utlatande171107.pdf |
| 2017 | CAMTÖ | Elektroniskt hjälpmedel för egenmonitorering av viktförändringar vid behandling av hjärtsvikt i hemmet [Electronic aids for self-monitoring of body weight changes during treatment for heart failure in the home] | Not stated. | Patienter med hjärtsvikt vårdade i hemmet och äldre än 18 år | Egenregistrering av
viktsförändringar med elektroniska hjälpmedel utan uppkoppling mot sjukvården |
Manuell registrering av viktsförändringar/inga registreringar | Effekt på egenvård, livskvalitet och effekter på frekvensen återinläggningar på sjukhus | Vilket är
evidensläget för användning av elektroniska hjälpmedel utan uppkoppling mot sjukvården för egenmonitorering av viktförändringar vid behandling av hjärtsviktspatienter i hemmet? |
Det vetenskapliga
underlaget är otillräckligt för att ligga till grund för ett
breddinförande av Optilogg som ett hjälpmedel vid behandling av hjärtsvikt i Region Örebro län |
Not stated. | Not stated. | Not stated. | Litteratursökning: Pubmed, Cochrane Library, Embase 2006-2016. | Not stated. | Not stated. | Link accessed 2023-03-19. | https://www.regionorebrolan.se/contentassets/5e49b80d870d41a79ae8f821e368edb4/rapporter-2017/2017.06-elektroniskt-hjalpmedel-for-egenmonitorering-av-viktforandringar-vid-behandling-av-hjartsvikt-i-hemmet.pdf |
| 2017 | CAMTÖ | Portfria perifera venkatetrar och risk för infektion, systematisk översikt [Port-free peripheral vein catheter and risk for infection, systematic review] | Utvecklingschef & Tf Hälso- och sjukvårdsdirektör. | Patienter i sjukvårdsmiljö, vuxna och barn | Portfri perifer venkateter (PVK) | Konventionell PVK med sidoport | Primärt utfallsmått: vårdrelaterad infektion. Sekundärt utfallsmått: kolonisation av bakterier eller annat tecken till infektion. | Syftet med denna studie är att utvidga den upplysningen till en systematisk översikt med förnyad sökning och kvalitetsgranskning av inkluderade artiklar. | Sammanfattningsvis fann vi endast en relevant artikel i vår systematiska översikt. HTA-enheten CAMTÖ finner inget stöd i litteraturen för att kunna bedöma om portfria PVK sänker infektionsfrekvensen. | Not stated. | Not stated. | Not stated. | Litteratursökning: PubMed, Cinahl, Scopus, Web of Science, Cochrane Library. | Inklusionskriterier: Primärstudie, Portfri PVK, jämförelse med konventionell venkateter, studie i sjukvårdsmiljö; exklusionskriterier: icke-human studie, reviewartikel, kongressabstrakt, annat språk än engelska eller skandinaviska språk. | A total of 11 publications excluded. Reasons for exclusion: Wrong publication type, no data, wrong study setting. | Link accessed 2023-03-19. | https://www.regionorebrolan.se/contentassets/5e49b80d870d41a79ae8f821e368edb4/rapporter-2017/2017.02-portfria-perifera-venkatetrar-och-risk-for-infektion---en-systematisk-oversikt.pdf |
| 2016 | VG | Positron Emission
Tomography and Computed Tomographic (PET/CT) Imaging Prior to Radiotherapy
for Anal Cancer [PET/CT inför strålbehandling av analcancer] |
Head of Department of Oncology, Sahlgrenska University Hospital, Göteborg | Newly diagnosed patients with anal carcinoma intended for curative treatment including radiation therapy | Target definition followed by external beam radiation therapy based on dose-planning PET/CT | Target definition followed by external beam radiation therapy based on dose-planning CT | Critical for decision making: Overall survival, Tumour free or progression free survival, Health related quality of life (HRQL). Important but not critical for decision making: Symptom score Common Toxicity Criteria (CTC) Radiation Therapy Oncology Group (RTOG), Change in target definition, Change in treatment intent, Change in interobserver variability. | Does dose planning based on 18FDG-PET/CT compared to CT alone, in adult patients with anal cancer, lead to improved survival, increased quality of life, changes in target definition and changes in treatment intention? | The use of PET/CT (dose planning) probably results in an important change in target definition (GRADE: 3/4), and may result in an important change of treatment intent from curative to palliative (GRADE: 2/4). The prognostic impact on survival and quality of life still remains to be clarified. | Time frame for the putative introduction of positron emission tomography and computed tomography for dose planning, present use of positron emission tomography and computed tomography for dose planning in other hospitals in Region Västra Götaland, consequences of positron emission tomography and computed tomography for dose planning for personnel, consequences for other clinics or supporting functions at the hospital or in the Region Västra Götaland. | Present cost of chemoradiation therapy, expected costs os ET and CT for dose planning, total change of cost, available analyses of health economy or cost advantages or disadvantages. | Ethical consequences: There are no obvious ethical concerns for the individual patient if a dose planning CT is replaced by a dose planning PET/CT. A false positive lesion could possibly lead to a treatment decision that are unfavourably for the patient. The PET/CT capacity is currently approximately 2,000 per year. A second PET/CT camera is scheduled for May 2016. This means that the capacity of PET/CT then will be doubled. There is no risk that other patients in need of a PET/CT will not have their examinations done because of the patients with anal cancer in need of a PET/CT. The PET/CT has been used in anal cancer patients since 2011, and there are only about 30 new patients with anal cancer each year. | Systematic literature search: PubMed, Embase, Cochrane Library, Medline, Embase, Centre for Reviews and Dissemination, and HTA reports. | Inclusion criteria: study design - systematic reviews, RCTs, non-R CTs, case series, language - English, Swedish, Norwegian, Danish, Publication date: 2000 to present. | Non-systematic reivew, NCCN guidelines no original data, PET/CT compared to MRI, staging study, no original study, no relevant radiation therapy data, wrong Patient, | Link accessed 2023-03-19. | https://mellanarkiv-offentlig.vgregion.se/alfresco/s/archive/stream/public/v1/source/available/sofia/su4372-1728378332-321/native/2016_87%20HTA-rapport%20Positron%20Emission%20Tomography%20and%20Computed%20Tomographic%20Imaging%20Prior%20to%20Radiotherapy%20for%20Anal%20Cancer.pdf |
| 2016 | VG | Positron Emission
Tomography and Computed Tomographic (PET/CT) Imaging Prior to Radiotherapy
for Lung Cancer [PET/CT inför strålbehandling av lungcancer] |
Head of Department of Oncology, Sahlgrenska University Hospital, Göteborg | Newly diagnosed lung cancer patients suitable for radiotherapy with curative intent | Target definition and subsequent radiotherapy based on a dose planning PET/CT | C1- Target definition
and subsequent radiotherapy based on a dose planning CT with access to a
staging PET, see fig. 2A C2- Target definition and subsequent radiotherapy based on a dose planning CT without access to a staging PET, see fig. 2B |
Critical for decision
making: Overall survival, tumour free/progression free survival, Health
Related Quality of Life. Important but not critical for decision making: Symptom score (e.g Common Toxicity Criteria - CTC, Radiation Therapy Oncology Group - RTOG), Change in treatment intention (from curative to palliative treatment), Change in target definition, Change in interobserver variability. |
Does dose planning based on 18FDG-PET/CT compared to CT alone, in adult patients with lung cancer, lead to improved survival, increased quality of life, changes in target definition and treatment intention? | The use of PET/CT (dose planning) may improve survival (GRADE: 2/4). It probably result in changes in target definition (GRADE: 3/4), and in treatment intent from curative to palliative (GRADE: 3/4). The prognostic impact on quality of life still remains to be clarified. | Time frame for the putative introduction of the new health technology, present use of the technology in other hospitals in Region Västra Götaland, Consequences of the new health technology for personnel, Consequences for other clinics or supporting functions at the hospital or in the Region Västra Götaland | Present cost of used technologies, expected costs of the new health technology, total change of cost, possibility to adopt and use the new technology within the present budget, available analyses of health economic or cost advantages or disadvantages | Ethical consequences: There are no obvious ethical concerns for the individual patients with replacing a dose planning CT with a dose planning PET/CT. Ethical consequences are further explored in Appendix 5. As the time slots on the single PET/CT-scanner at the department of Nuclear Medicine in VGR are limited for the time being, there is a risk of causing longer waiting times for other patients in need of the same technique. However a capacity increase is already scheduled at the department of Nuclear Medicine with a second PET/CT scanner being delivered in May 2016 and a third in 2017. | Systematic literature search: PubMed, Embase, Cochrane Library, Medline, Embase, Centre for Reviews and Dissemination, and HTA databases. | Inclusion criteria: study design - systematic reviews, RCTs, non-R CTs, case series (minimum 10 patients), language - English, Swedish, Norwegian, Danish, Publication date - 2000 - | Reasons for excluding publications: Less than 10 patients, guidelines, incorrect PICO, duplicate | Link accessed 2023-03-19. | https://mellanarkiv-offentlig.vgregion.se/alfresco/s/archive/stream/public/v1/source/available/sofia/su4372-1728378332-323/native/2016_88%20HTA-rapport%20Positron%20Emission%20Tomography%20and%20Computed%20Tomographic%20Imaging%20Prior%20to%20Radiotherapy%20for%20Lung%20Cancer.pdf |